Frågor och svar familjehem

Det finns ingen åldersgräns och vi välkomnar familjer i olika åldrar. Din ålder kan påverka vilket barn du tar emot, till exempel brukar lite äldre familjehem inte matchas med våra yngsta barn. Det beror på att man åldersmässigt ska kunna vara förälder till barnet.

De flesta av våra familjehemsföräldrar är mellan 25 och 60 år.

Ja! Det är inget hinder och vi har behov av fler familjehem, både ensamstående och par. Det är viktigt att du som ensamstående familjehem har ett nätverk som kan stötta dig praktiskt och känslomässigt. Ibland kan man få vänta längre på att få ett barn som passar som ensamstående, då vissa uppdrag kräver två vuxna i familjen.

Ja, i regel kan man det. Man behöver ha ett jobb med viss flexibilitet och kunna ta ledigt för t ex möten. I början av en placering kan en förälder behöva vara hemma och ersätts då av socialtjänsten för lönebortfall, det gäller främst barn under skolåldern.

Ja, barnet behöver ha ett eget rum. Riktigt små barn behöver inget eget rum, men det måste finnas ett rum som barnet kan flytta in i när han eller hon blir äldre.

Har man inte tillräckligt med plats hemma för att bli familjehem kan kontaktfamilj vara ett alternativ. För kontaktfamiljer har vi inte samma krav på eget rum eftersom barnet bara bor hos er på helgerna. På den här sidan kan du läsa mer om att bli kontaktfamilj:

Kontaktfamilj

Nej, det behöver man inte. Men i första hand söker vi familjer inom två timmars bilresa till Linköping, för att underlätta kontakten mellan barnet och dess nätverk (föräldrar, vänner) samt mellan socialtjänsten, familjehemmet och barnet.

Nej, det krävs ingen speciell utbildningsbakgrund eller erfarenhet för att bli familjehem. Det viktiga är att man är en stabil person och att man lever ett tryggt och harmoniskt liv.

Anledningen till att ett barn behöver bo i familjehem är att barnets föräldrar inte klarar av sin föräldraroll, av olika anledningar. Barnen är i åldern 0-19 år och har såklart olika personligheter och behov. Det alla de här barnen delar är att de tvingats separera från sina föräldrar. Reaktionen på den separationen är individuell. Vissa barn är märkta av sin uppväxtmiljö och det kan avspegla sig i deras beteende.

De flesta barn som placeras i familjehem bor där i något eller några år. Socialtjänsten strävar alltid mot att barnet ska återförenas med sina biologiska föräldrar. Ibland är det inte möjligt och det finns en del barn som bor i familjehem under hela, eller stora delar av, sin uppväxt.

Utgångspunkten är att varje barn ska ha kontakt med sina föräldrar. För varje barn görs en plan som bland annat innehåller hur ofta och på vilken plats barn och föräldrar ska träffas. Planen utformas efter barnets behov och föräldrarnas förutsättningar.

Ja, som familjehem kan man ha önskemål om exempelvis ålder och kön och vilket barn som skulle fungera bäst ihop med familjen. När vi matchar vilket barn som passar i vilken familj tar vi hänsyn till barnets behov, familjehemmets resurser och familjehemmets önskemål. Har man väldigt snäva önskemål kan det bli svårare för oss att matcha er med ett barn och därför dröja längre innan ni får en familjehemsplacering.

Vid en familjehemsplacering brukar man tala om det tredelade föräldraskapet. Det innebär att föräldrarna, familjehemmet och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för att barnet ska ha det så bra som möjligt. Den dagliga omsorgen sköter familjehemmet, medan barnets föräldrar fortfarande är vårdnadshavare och fattar beslut om frågor kring barnet. Socialtjänsten har ett övergripande ansvar för att barnet har det bra.

Ja, i vissa fall. Efter två år i familjehemmet ska man överväga om vårdnaden ska flyttas till familjehemsföräldrarna. Det kan även göras tidigare.

Syftet är att barnet ska få stanna i en trygg miljö där det känner sig hemma, om barnet har knutit an till familjehemmet.

Familjehemmet får regelbundet stöd av sin familjehemssekreterare. Det kan handla om råd kring situationer som uppstår i barnets liv, stöd i samverkan med barnets föräldrar eller egentligen vad som helst som rör rollen som familjehem. Vi har också familjehemskonsulenter som arbetar ännu närmare familjerna, med stöd och handledning. Våra konsulenter kan man kontakta även kväll och helg.
I vissa situationer kan man också få extern handledning av exempelvis psykolog. Om behovet uppstår kan ett familjehem ibland få avlastning av en annan familj.

Alla nya familjehem får en utbildning på nio tillfällen. På utbildningen tar vi upp olika frågor som är viktiga att känna till då man blir familjehem. Bland annat talar vi om hur ett nytt barn påverkar familjen, anknytningsfrågor, sorger och separationer, umgänge med föräldrar, samarbetet med socialtjänsten och lagstiftningsfrågor. Många familjehem uppskattar förutom själva utbildningen, också att få träffa andra familjehem.

Att vara familjehem är ett uppdrag med stort ansvar och som ger rätt till en ekonomisk ersättning. Ersättningen ska spegla det arbete som uppdraget medför och består av en arvodes- och en omkostnadsersättning. Arvodesdelen är beskattningsbar och pensionsgrundande och utbetalas för familjehemmets insats. Omkostnadsdelen ska täcka de utgifter familjehemmet har. Linköpings kommun följer SKRs rekommendationer för ersättning. Länk till annan webbplats.

Som familjehem har man en regelbunden kontakt med oss på socialtjänsten. Man har kontakt med:

• Barnets socialsekreterare: Ansvarar för barnets behov, vårdplan och uppföljning. Socialsekreteraren träffar barnet regelbundet och gör hembesök minst två gånger per år. Man har även gemensamma uppföljningsmöten för att stämma av hur barnet mår och hur placeringen fungerar.
  
• Familjehemssekreterare: Alla våra familjehem får en egen familjehemssekreterare som ger råd, handledning och stöd i rollen som familjehem. Kontakten sker regelbundet via hembesök, telefon eller digitala möten.
  

Vi har även två familjehemskonsulenter. De kallas in vid behov för att ge extra stöttning, till exempel till nya familjehem eller om man hamnar i en situation där man behöver förstärkt vägledning.

Ett jourhem tar emot barn för korta, tillfälliga placeringar (upp till 6 månader), medan ett familjehem tar emot barn för långsiktiga placeringar.

Det finns vissa skillnader i vad som krävs för att bli jourhem respektive familjehem. I ett jourhem ska det finnas två vuxna och man ska bo nära Linköping, medan uppdrag som familjehem går bra att ha som ensamstående och du kan bo lite längre bort.

På den här sidan kan du läsa mer om vad det innebär att vara jourhem.

Ingen, det är samma sak. Ordet fosterhem ersattes på 80-talet av familjehem och används inte längre i officiella sammanhang.