En gemensam strategi för framtidens städer

Linköping och Örebro gör gemensam sak för att bygga framtidens städer. Vårt samarbete har fått grönt ljus av Tillväxtverket, vilket nu ger oss tillgång till viktiga EU-medel.

Hus i Linköping

De nya resurserna innebär att vi kan söka finansiering för att satsa ännu mer på allt från digitalisering och klimatanpassning till cirkulär ekonomi och hållbara resor. Det ger oss också möjlighet att stärka kommunens små och medelstora företag. Med EU-stödet i ryggen kan vi växla upp takten, testa nya idéer och förverkliga smarta lösningar som gör skillnad på riktigt.

Samarbetet går under namnet "Territoriell strategi för hållbar urban utveckling".

Vad är en territoriell strategi?

Kort sagt är det en gemensam handlingsplan för att utveckla ett specifikt geografiskt område på ett hållbart sätt - detta fall Linköping och Örebro. Inom EU är arbetssättet etablerat och går under namnet Sustainable Urban Development (SUD).

Strategin handlar om att se helheten. Genom att samla olika krafter – som kommun, näringsliv och forskning – kan vi möta tuffa samhällsutmaningar med nya, smarta lösningar. Det är ett verktyg för att ta vara på våra lokala styrkor och omvandla dem till en positiv förändring som märks i vardagen.

Områden som strategin fokuserar på

Detta insatsområde fokuserar på att omvandla gamla industri- och verksamhetsområden till nya, levande stadsdelar. Målet är att skapa en blandad bebyggelse med bostäder, verksamheter och grönområden. Strategin fokuserar särskilt på omvandlingen av Stångebro.

Utvecklingen av stationsområden är centralt för att skapa tillgängliga och inkluderande städer. Insatserna här handlar om att förbättra säkerheten, tillgängligheten och attraktiviteten i dessa områden. Strategin fokuserar särskilt på Linköpings centralstation samt kopplingen till omkringliggande områden.

Detta insatsområde syftar till att öka tryggheten och trivseln i områden. Genom samverkan och innovation vill man skapa en mer hållbar och inkluderande stadsmiljö. Strategin fokuserar särskilt på stadsdelen Skäggetorp.

Testbäddsmodellen är ett verktyg för att främja systematiskt arbete med forskning och innovation inom stadsutveckling. Genom att skapa testbäddar kan kommunerna utveckla nya lösningar på komplexa utmaningar i samverkan med externa aktörer.

Digitala tvillingar är digitala representationer av städerna som kan användas för analys, simulering och visualisering. Insatserna här fokuserar på att utveckla och använda digitala tvillingar för att förbättra stadsplanering och medborgardialog.

Detta insatsområde syftar till att minska energianvändningen och främja energieffektivisering i städerna. Genom att utveckla energigemenskaper och energieffektiva byggnader kan man minska klimatpåverkan och skapa mer hållbara städer.

Här ligger fokus på att utveckla och implementera tekniska lösningar som kan minska utsläppen av växthusgaser och bidra till att uppnå klimatmålen.

Bygg- och infrastrukturprojekt genererar stora mängder schaktmassor. Detta insatsområde syftar till att utveckla strategier för att minska schaktbehovet, öka återbruket av massor och minska miljöpåverkan från transporter.

Detta insatsområde fokuserar på att främja återbruk och cirkularitet inom byggsektorn. Genom att återanvända byggmaterial och utveckla cirkulära affärsmodeller kan man minska avfallet och resursanvändningen.

Vem kan söka stöd?

Alla organisationer – offentliga, privata, ideella och akademiska – kan ansöka om medel, förutsatt att projektet:

  • Ligger i linje med den territoriella strategin.
  • Matchar någon av Tillväxtverkets aktuella utlysningar.

Intyg från strategins processledning krävs för ansökan. Kontakta oss gärna om du vill diskutera en projektidé.

Tillväxtverket - Aktuella utlysningar Länk till annan webbplats.

Vad kan finansieras?

Medlen kan användas för att:

  • Starta nya projekt
  • Växla upp befintliga satsningar som bidrar till strategins mål.

Projekt som beviljats stöd

Medfinansiering: 19 244 806 kr

Tusentals detaljplaner och utredningar finns idag endast i analoga format – osökbara, otillgängliga och ibland bortglömda. Genom att digitalisera och ajourhålla informationen bygger Örebro och Linköping en gemensam digital grund för en smartare, mer hållbar och livsvänlig stadsutveckling.

Projektet skapar effektivare processer med snabbare handläggning, minskat dubbelarbete och färre felkällor. Digitala detaljplaner och en gemensam utredningsdatabas gör det möjligt att återanvända redan befintlig kunskap och spara resurser, det öppnar även upp möjligheter för AI, automatisering och 3D-visualiseringar. Projektet förväntas leda till att stärka analysförmåga, ledningsbeslut och medborgardialog.

Satsningen stödjer den digitala och gröna omställningen (twin transition) och ligger i linje med både nationella riktlinjer och EU:s krav på öppna och interoperabla data. Resultatet blir en robust, transparent och datadriven samhällsbyggnadsprocess som möter framtidens behov.

Medfinansiering: 3 996 442 kr

Projektet syftar till att etablera en interkommunal projektorganisation för att samordna insatser kopplade till Örebros och Linköpings Territoriella strategi för hållbar urban utveckling. Genom samarbete mellan kommuner, akademi och näringsliv ska projektet möta utmaningar inom klimatneutralitet, social hållbarhet och innovation.

Målet är att skapa effektiva strukturer för extern finansiering, kunskapsutbyte, stärka forskning och innovation samt bidra till Agenda 2030 och lokala hållbarhetsmål. Förväntade resultat inkluderar förbättrad livskvalitet, ekonomisk tillväxt och minskad miljöpåverkan.

Medfinansiering: 994 360 kr

Dagens trafikplanering vilar ofta på modeller med fokus på motorfordon som inte fullt ut speglar moderna behov av hållbar mobilitet. Genom att utveckla en ny, avancerad trafikmodell bygger Linköpings kommun ett modernt planeringsinstrument som ger hög precision i analyser av både nuläge och framtidsscenarier för bil, kollektivtrafik, cykel och gång.

Projektet möjliggör mer tillförlitliga beslutsunderlag för infrastrukturåtgärder och stadsutveckling, där flöden och kapacitet kan visualiseras direkt i kommunens karttjänster. Med bättre precision kan kommunen mer effektivt fördela ytor mellan trafikslag, minska barriäreffekter och optimera vägnätet vid exempelvis avstängningar. Satsningen bidrar direkt till klimatmålen genom att skapa förutsättningar för en högre andel hållbara resor och en resurseffektiv samhällsbyggnadsprocess.

Medfinansiering: 8 808 902 kr
Projektparter: VTI, Östgötatrafiken, Linköpings kommun, Linköpings Universitet

För att möta komplexa urbana utmaningar krävs en öppen arena där ny teknik kan testas och valideras i verklig miljö. Genom projektet Ride the future skapas en permanent test- och demonstrationsmiljö för autonoma minibussar där akademi, näringsliv och offentlig sektor samverkar för att utveckla inkluderande och hållbara mobilitetslösningar.

Satsningen omfattar inköp av nya fordon, utökning av testområden och stärkande av digital infrastruktur för att möjliggöra avancerad forskning och innovation. Genom att utforska hur automatiserade, elektrifierade fordon kan integreras i ordinarie kollektivtrafik minskas bilberoende och utsläpp samtidigt som tillgängligheten ökar för fler resenärsgrupper. Resultatet blir en skalbar innovationsresurs som positionerar Linköping i framkant av den smarta stadens utveckling och bidrar till kunskapsöverföring nationellt och internationellt.

Mer information

Kontakt

Vill du veta mer, har en projektidé eller är intresserad av att prenumerera på vårt nyhetsbrev? Kontakta:

EU flagga, medfinansieras av europeiska unionen
Senast uppdaterad: