Om Linköping

Det äldsta bevarade exemplaret av Linköpings stads sigill hänger samman med ett pergamentsbrev utfärdat den 1 augusti år 1300. Redan här visade sigillet samma bild som sedan återgivits i det moderna stadsvapnet och i den logotype som numera används av kommunen, ett lejonansikte.

Linköpings stadsvapens historia

I brevet, utfärdat av "Linköpingsborgarnas menighet" förklarar en kyrkoherde vid namn Finvid att han nu vill fullfölja ett gammalt löfte om att upplåta en gård, som han äger, till Linköpings biskopsstol .

Vi vet dock genom en kopia i Registrum Lincopense (cod. A 9, RA) att sigillet använts tidigare under året, den 1 maj. Dessa är de två äldsta beläggen för stadens sigill.  Nedan syns en avritning efter det sigill som vidhängt ett brev den 29 september 1344. Bilden är återgiven efter Linköpings historia I (1946).

Linköpings stads sigill

Sigillbilden har i forskningen med rätta uppfattats som en variation av Bjälboättens vapen som visar ett lejon över tre ginbalkar och med fältet bestrött med hjärtan. Vapenbilden finns även på ett hängsmycke som påträffats i resterna av en bastu i kvarteret Ambrosia.

Bjälboättens vapen

I Östergötland synes det dominerande inflytandet redan mot slutet av 1100-talet ha utövats av Bjälboättens medlemmar. Ättens huvudman var vid sekelskiftet 1200 jarlen Magnus Minnisköld. Till vänster syns Birger jarls kontrastsigill, återgivet efter H. Fleetwood, Svenska medeltida kungasigill I (1936). Under de följande seklerna användes vapnet och sigillet; någon enhetlighet i utformningen finns dock ej.

Linköpings stads vapen 1946-1970

Kunglig Majestät fastställde den 1 mars 1946 Linköpings stads vapen sålunda: I blått fält ett lejonansikte av guld med röd beväring. Den 27 november 1970 fastställdes att Linköpings kommun skulle föra samma vapen som staden. Linköpings stadsvapen används vid officiella eller högtidliga tillfällen, och då endast efter speciellt tillstånd av kommunikationsdirektören.

Linköpings kommuns logotype 1987-2000

I samband med Linköpings 700-årsjubileum 1987 lät kommunen framställa en logotype, visande enbart lejonansiktet, för att användas som kommunens symbol.

Gällande logotyper från år 2000

Linköpings kommuns logotyp 2000 - 2022

Linköpings kommuns logotyp från 2023

Linköpings kommuns logotyp från 2023 med varumärkeslöfte

Särskilda bestämmelser finns för kommunens grafiska profil. Information om det finns i varumärkesmanualen.

Allt sedan friherre Carl Cederström, flygbaronen kallad, år 1911 gjorde den första flygningen, eller uppstigningen som det då hette, från Malmenfältet har Linköping haft en stark anknytning till flyg.

I samband med att flygvapnet bildades 1926 sattes en flygkår och en central verkstad upp på Malmen. Ur 3:e flygkåren tillkom flottiljen F3 1936 liksom Flygförvaltningens Försökscentra. Många flygverksamheter av olika slag har sedan passerat revy ifrån målflyg, specialflyg och transportflyg till dagens helikopterflottilj och militära Flygskola.

Sveriges flygindustri

Flygvapenmuseum har sin givna plats just här där svenskt flyg tog sin början. I Linköping finns också Sveriges flygindustri, Saab (Svenska Aeroplan Aktiebolaget) som startade sin verksamhet 1937. Kort sagt, det mesta som har med flyg att göra finns och har sedan länge funnits här i Linköping med omnejd, vilket medfört att många Linköpingsbor i flera generationer varit yrkesverksamma med flyg i alla dess former. Idag har ungefär en tredjedel av stadens näringsliv, 18 000 personer, anknytning till någon form av flygrelaterad verksamhet och här utvecklas världsledande teknologi inom flygområdet.

Linköpings stadshus ligger i kvarteret Agaten, Storgatan 43. Byggnaden har ett förnämligt läge vid Borggården, strax intill domkyrkan och slottet. Här finns idag politiker och kommunens centrala administration.

Stadshuset. Foto: Erik G Svensson

Byggnaden uppfördes 1864 som skolhus för Linköpings Högre Elementarläroverk. Den pampiga läroverksbyggnaden i nygotisk stil med renässansinslag är typisk för 1800-talets blandning av olika historiska stilar. 1860 lades grunden och som entreprenör anlitades storbyggmästaren Jonas Jonsson. Ritningarna var utförda av Johan Fredrik Åbom.

Tegel och sten

Byggnaden är uppförd i tegel och sten. Den är gulputsad och har en sockel i granit. Byggnaden har 218 två- eller tredelade fönster. Fönstrens rundbågestil kontrasterar till de gotiskt spetsiga branta taken krönta med torn och järnspiror.
Huvudportalen är utförd i kolmårdsmarmor och försedd med en förgylld inskription: ”Initium sapientiae timor Domini” (Herrens fruktan är vishetens begynnelse). En devis som vittnar om kyrkans långa tradition inom utbildning.

Olämpligt

Efter endast några årtionden, 1906, förklarades läroverksbyggnaden vid en inspektion som olämplig och otillräcklig. Tomten var för liten, korridorerna för mörka och klassrummen för få. Alltså blev frågan om ett nytt läroverk aktuell.

En ny tomt uppläts av staden som också stod för kostnaderna för nybyggnationen. I utbyte övergick det gamla läroverket med tomt  i stadens ägo för att användas för stadens myndigheter och förvaltning.

Nyinvigning

Den 24 september 1921 kunde det nyrenoverade stadshuset invigas och den 27 i samma månad höll stadsfullmäktige sitt första sammanträde i sessionssalen. På 1960-talet drabbades landet av en rivningsvåg och även Linköpings stadshus hamnade i farozonen. Den gamla stadshusbyggnaden var, enligt arkitekterna opraktisk och svårutnyttjad och dessutom dyr i drift och ansluter sig ”genom sin klumpighet och höjd” dåligt till miljön kring Domkyrkan och slottet.

Traditionsrik

Trots förslag om att riva byggnaden till förmån för nya och mer ändamålsenliga lokaler står den stadigt kvar på sina grundvalar. I dag är vår vackra och traditionsrika stadshusbyggnad renoverad och tekniskt rustad att göra tjänst ännu i många decennier.

1992 renoverades stadshuset på nytt. Fullmäktigesalen, den gamla aulan, återställdes till ursprungligt skick och väggmålningar och friser återskapades.