Hur går det till att fatta beslut?

Ibland tar det lång tid för kommunen att fatta beslut. Den långa tiden beror på att den demokratiska processen tar tid. Man ska ta hänsyn till olika viljor och väga olika intressen mot varandra.

Många ärenden ska diskuteras i såväl partigrupper och nämnder som i fullmäktige innan man kan fatta beslut. Beslutet måste inte fattas inom en viss tid. Men en gång om året ska hanteringen av medborgarförslag och motioner redovisas, så att alla kan se hur långt ärenden har kommit i beslutsprocessen. Ibland tar ett ärende extra lång tid eftersom medborgarna använder sin demokratiska rätt att överklaga beslutet.

Processen fram till beslut

I korthet ser beslutsprocessen ut så här:

  1. En motion från en eller flera politiker, eller ett Linköpingsförslag som kommit in till en nämnd eller förvaltning, lämnas in. Det diarieförs och redovisas direkt för kommunfullmäktige. Fullmäktige lämnar förslaget vidare till kommunstyrelsen för att det ska utredas (så kallad beredning).
  2. Kommunstyrelsen remitterar förslaget till den nämnd som berörs av förslaget.
  3. En av nämndens tjänstemän får hand om ärendet och utreder det. Linköpings kommun tillämpar det som kallas ”Ettans princip”. Den innebär att det är en person som ansvarar för beredningen. Han eller hon ska ta de kontakter som krävs för att belysa förslaget från alla håll. Olika synpunkter ska redovisas och det hela sammanställs till ett förslag. Alla förslag som ska gå vidare till kommunstyrelsen, ska godkännas av kommundirektören. Om det är skilda uppfattningar i frågan, ska kommundirektören väga samman åsikterna och formulera kommunledningens förslag.
  4. Nämnden behandlar förslaget från tjänstemannen och skickar ärendet vidare till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen kan säga ja eller nej eller återremittera det.
  5. Om kommunstyrelsen säger ja, går förslaget vidare till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige fattar beslut om att  bifalla (instämma), ge avslag eller att återremittera ärendet (skicka tillbaka till kommunstyrelsen).
  6. Om förslaget går igenom ska det genomföras.
  7. De flesta besluten som tas i kommunfullmäktige kan överklagas av kommuninvånarna om de tycker att kommunen överträtt sina befogenheter eller fattat ett beslut som strider mot den lag som gäller. Det kallas laglighetsprövning. Beslutet överklagas till länsrätten. Det ska göras inom tre veckor från det att protokollet blivit offentligt. (För myndighetsbeslut, till exempel beslut om bygglov, detaljplan eller försörjningsstöd, gäller delvis andra regler.) Om länsrätten anser att beslutet är olagligt, rivs det upp. Länsrätten kan inte ändra beslutet, bara upphäva det.
  8. Länsrättens dom kan överklagas till högre instanser; först till kammarrätten och i sista hand till regeringsrätten. Men för att ärendet ska tas upp krävs prövningstillstånd. Varje steg ska diarieföras och protokoll ska skrivas. Det görs både för att hålla ordning och för att hanteringen av ärendet ska vara rättssäkert. Handlingarna i ärendet arkiveras hos kommunstyrelsen och den nämnd som medverkar.
Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 13 juni 2016