Detaljplanering

Detaljplaner anger vad mark- och vattenområden får användas till, exempelvis bostäder, arbetsplatser, gator och parker. Detaljplanen avgör också hur stora hus som får byggas och hur marken ska ordnas. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för detaljplaneringen.

Planläggning sker i en process enligt reglerna i plan- och bygglagen (SFS 2010:900). 

Startskede

Samhällsbyggnadsnämnden ger i uppdrag till detaljplaneavdelningen att påbörja ett planarbete.

Program

En detaljplan kan, om kommunen anser att det är lämpligt, grundas på ett planprogram som anger utgångspunkter och mål för planen. Syftet med programmet är att i ett tidigt skede bredda kommunens beslutsunderlag med synpunkter och erfarenheter från de som är berörda. När programmet utarbetas genomförs ett programsamråd.

Plansamråd

En första detaljplaneversion – samrådsförslaget – utarbetas. Den sänds ut på samråd till sakägare och andra berörda. Sakägare är bland annat fastighetsägare. Andra som ges möjlighet att yttra sig kan vara kommunala och statliga organ samt olika organisationer. Allmänheten bjuds in till informationsmöte genom annonsering.

Om de åtgärder som detaljplanen medger bedöms innebära en betydande påverkan på miljön, hälsan eller på hushållningen med mark, vatten och andra resurser skall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas och biläggas planförslaget. Miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad och allsidig bedömning av den inverkan planens genomförande får på de angivna intressena.

Efter samrådet bearbetar detaljplaneavdelningen samrådsförslaget med bland annat utgångspunkt i inkomna synpunkter och kompletterande utredningar. Hur samrådssynpunkter påverkat planarbetet sammanställs i en samrådsredogörelse.

Granskning

Därefter ställs ett förslag till detaljplan ut för granskning. Annonsering sker i dagstidningar. Sakägare och andra som har ett väsentligt intresse av förslaget underrättas per brev. Granskningstiden är minst tre veckor. Under den tiden kan alla framföra skriftliga synpunkter till samhällsbyggnadsnämnden.

Den som inte senast under granskningstiden framfört skriftliga synpunkter på förslaget enligt plan- och bygglagens 13 kapitel kan förlora rätten att senare överklaga beslut att anta detaljplanen eller detaljplaneändringen.

Detaljplaneavdelningen gör därefter eventuella justeringar av detaljplanen och meddelar i ett granskningsutlåtande dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Antagande

Den färdiga detaljplanen antas genom beslut i samhällsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige. Kommunen underrättar därefter de sakägare och andra berörda som framfört synpunkter som ej tillgodosetts. De har nu tre veckor på sig från och med tillkännagivandet av beslutet om de vill överklaga antagandebeslutet.

Laga kraft

Om ingen har haft invändningar mot detaljplanen och inte heller länsstyrelsen överprövar detaljplanen vinner den laga kraft. 

Om någon överklagar detaljplanen går frågan vidare till länsstyrelsen för prövning. Länsstyrelsens beslut avseende detaljplan kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen, därefter Mark- och miljööverdomstolen. För prövning av Mark- och miljööverdomstolen behövs prövningsstillstånd.

När ärendet är slutligen avgjort vinner antagandebeslutet laga kraft. Dom i högre instans kan leda till att beslutet att anta detaljplanen eller ändring av detaljplanen upphävs helt eller delvis.

Aktuella planer öppna för synpunkter

Gällande detaljplaner

Alla gällande detaljplaner hittar du i Linköpings karta. Zooma in till dess att beteckningarna visas och klicka sedan på den plan du vill ha information om.

Pågående detaljplaner och områdesbestämmelser

Här finner du detaljplaner och områdesbestämmelser som befinner sig i samråds-, gransknings- eller antagandeskede men ej vunnit laga kraft.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 15 november 2016