– De flesta människor jag möter har klimatkänslor, kanske inte ångest, men ilska, sorg och ofta frustration. Det är också vanligt med stråk av hopplöshet, maktlöshet och en känsla av att vara med andra som inte bryr sig på samma sätt. En känsla av ensamhet. Här finns mycket för företagen att göra, säger Kata Nylén, klimat- och organisationspsykolog som till vardags hjälper företag och organisationer att ställa om att bli modigare i sitt hållbarhetsarbete, så att de över tiden kan bli än mer förändringsbenägna och motståndskraftiga.
Inkludera många i besluten
Klimatförändringarna går snabbt medan människan förändras långsamt. Det ställer krav på hur företag, organisationer och kommuner, på ett konkret sätt, bidrar till den omställning som krävs. En grundförutsättning måste dock uppfyllas. När ledningen har som uppgift att uppnå organisationens huvudsyfte kan inte hållbarhetsarbetet ligga vid sidan av, då det krävs förståelse för hur affärerna ska göras och frågorna drivs i varje led.
– Sen behöver man skapa en företagskultur där människor får vara med och göra skillnad. Då gör man något bra både för arbetsmiljön, hållbarhetsomställningen och den gemensamma påverkanskraften, säger Kata.
– Varje företag behöver även hitta sitt specifika område, ett gemensamt mål, som ligger så nära organisationens huvudsyfte som möjligt. Ett ledarskap som signalerar en tydlig riktning är också angeläget, oavsett om det är viktig för affären, för att alla i organisationen ska må bra eller för att kunna behålla sin trovärdighet och omvärldens förtroende, fortsätter hon.
Sociala normer väger tungt i förändringsprocessen
Förändringsarbete i små och stora stora organisationer är dock ingen lek. Där visar forskningen att information exempelvis väger lätt, medan sociala normer och hur andra människor beter sig har större betydelse.
– Sociala normer byggs upp av de beteenden som blir uppmuntrade och förstärkta i organisationen. Om önskan är att alla ska cykla till jobbet och samverka bättre internt, behöver ledningen underlätta, uppmärksamma och förstärka de beteendena på alla tänkbara sätt, säger Kata.
Att prata om hållbarhetsarbetet i företaget och varför det är viktigt är också centralt. Hållbarhetsarbetet görs inte för att vara “snäll”, utan för att bygga beredskap i en orolig värld. Motståndskraften blir också större om det finns ett väl fungerande samarbete mellan medborgare, kommun, forskning, företag och civilsamhället.
– Vi behöver hitta fler sätt att samarbeta kring angelägna frågor då de ofta tangerar varandra och involverar många. Genom att bygga upp robusta samarbeten och samverkansformer blir vi bättre rustade att hantera framtida extremväder eller ekonomiska kriser, säger Kata.
Meningsfulla handlingar tillsammans med andra minskar oron
Att agera är också ett sätt att hantera den klimatoro som många bär på menar Kata.
– Vad vi än gör ska vi göra det tillsammans. Ofta blir vi uppmuntrade att som privatpersoner konsumera hållbart, men medborgarna behövs även på andra sätt. Företagen, akademin och civilsamhället behöver erbjuda kollektiva aktiviteter, som att odla tillsammans, kunna byta kläder och låna verktyg av varandra i stället för att köpa nytt. Människor och grannar som lär känna varandra, blir kollektiva medborgare som i sin tur skapar resilienta kommuner.
– När vi deltar i gemensamma handlingar och bygger hopp tillsammans med andra som också vill göra gott, byggs en meningsfullhet upp som motverkar känslan av både ensamhet och hopplöshet, avslutar klimatpsykologen Kata.
