Frågor och svar om Ostlänken

Ostlänken är en 16 mil lång ny dubbelspårig järnväg mellan Järna (utanför Södertälje) och Linköping.

Ostlänken innebär att Linköping får en ny centralstation som ska ligga norr om den nuvarande stationen, i närheten av där Kallerstadsleden ligger idag och strax öster om Tornet. Den nya stationen blir gemensam för Ostlänken och Södra stambanan.

Ostlänken planeras för tåg i 250 km/timmen.

Ostlänkens totala sträckning genom Linköpings kommun är cirka 2,1 mil.

Planering och projektering av Ostlänken pågår för större delen av sträckan. Trafikverket började bygga Ostlänkens nya järnvägsspår under hösten 2024, i Järna utanför Södertälje.

År 2030 kommer byggandet av Ostlänkens järnvägsspår och den nya centralstationen att påbörjas i Linköping. Ostlänken är planerad att öppna för trafik år 2035.

Trafikverket har beslutat att Ostlänken ska gå i korridor Steninge och påbörjat arbetet att ta fram en järnvägsplan. Det är en detaljerad beskrivning av hur sträckningen av järnvägen ska se ut och hur den ska byggas inom den valda korridoren. Planen ska även innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver den miljöpåverkan som en planerad verksamhet kan medföra. I denna process bjuder de in till fler samråd innan planen ställs ut för granskning.

Ett första samråd om spårlinjen genomfördes under hösten 2024. Samråd om järnvägens markanspråk och utformning är planerat till sommaren 2026.

Bäckeby-Linghem

Planeringen för sträckan startatade upp igen under 2024. Anledningen till att Trafikverket gjort uppehåll i arbetet med järnvägsplanen för Bäckeby-Linghem var för att lokaliseringen inom centrala Linköping inte varit klar. Det är inte möjligt att samråda om två olika järnvägsplaner inom samma område samtidigt. Samråd för sträckan Bäckeby-Linghem planeras att genomföras 2025.

Byggstarten planeras till 2030 och Ostlänken ska vara i drift 2035.

Med Ostlänkens nya järnvägsspår kommer det vara möjligt att resa snabbare mellan Linköping och Stockholm än i dag. På Trafikverkets webbplats finns en tabell över preliminära restider när Ostlänken är färdigställd. Du hittar tabellen under frågan “Hur kommer restiderna att se ut”: 
https://www.trafikverket.se/ostlanken#fragor_och_svar

Bygget av Ostlänken innebär att det blir fler järnvägsspår än i dag. Ett av huvudskälen till att Ostlänken byggs är att skapa mer utrymme på spåren så att fler tåg kan köra på dem. Antalet passagerare väntas också öka i framtiden. Linköpings nuvarande station är för liten för rymma fler spår och den väntade ökningen av passagerare och det finns inte plats att bygga ut den. Trafikverket och Linköpings kommun har därför beslutat att en ny centralstation ska byggas söder om Tornet längs nuvarande Kallerstadsleden. Detta läge möjliggör också smidiga byten mellan olika trafikslag.

Trafikverket har lämnat förslag till spårlinje som har studerats i två olika höjdlägen för järnvägsspåren: markförlagt läge, likt nuvarande resecentrum, eller upphöjt läge med järnvägsspåren förlagda på bro. 

Den 3 juni  2025 offentliggjorde Linköpings kommun att man föreslår att kommunfullmäktige fattar beslut om att Linköpings kommun inte medfinansierar ett upphöjt stationsläge på grund av en omfattande medfinansiering av kommunen. Kommunfullmäktige föreslås också besluta att den fortsatta processen och dialogen med Trafikverket fokuserar på ett attraktivt markförlagt stationsläge som ger goda förutsättningar för stadsutveckling inom det nya stationsområdet.

Beslut väntas fattas av kommunstyrelsen den 10 juni och av kommunfullmäktige den 17 juni.

Ett markförlagt läge är Trafikverkets grundutförande och det alternativ Trafikverket förordar och som staten finansierar. Eftersom ett upphöjt läge inte är Trafikverkets grundutförande, krävs beslut om kommunal medfinansiering för Trafikverket ska gå vidare med det alternativet. Trafikverket bedömer att kommunen skulle behöva medfinansiera 5-6 miljarder för ett upphöjt läge. Genom att korta längden på järnvägsbron har Trafikverket identifierat möjliga kostnadssänkningar motsvarande 1,5 miljarder kronor och kommunen skulle då behöva medfinansiera 3,5-4,5 miljarder kronor.

Dragningen av Ostlänkens järnvägsspår och den nya stationens placering söder om Tornet längs nuvarande Kallerstadsleden är kopplade till innerstadens förutsättningar att växa och utvecklas. Förutsättningarna för stadens utveckling blir bäst om stationen placeras i ett centralt läge eftersom den är en mycket viktig plats som många passerar. När nuvarande järnvägsspår flyttas norrut, för att gå parallellt med Ostlänken in till den nya stationen, flyttas barriären som i dag skär genom staden. Då öppnas nya möjligheter att utveckla innerstaden åt norr, väster och öster. I framtiden kommer den nya centralstationen att vara en del av innerstaden. 

Vi vill att fler ska åka tåg och andelen tågresenärer beräknas mer än fördubblas när Ostlänken är i bruk och med en centralt placerad station.

Ostlänken handlar inte bara om snabba tåg till Stockholm. De nya spåren frigör utrymme på nuvarande och gör det möjligt för fler pendeltåg. En centralt placerad station gör det enklare för fler att arbetspendla inom både regionen och storregionen (Stockholm). Arbetsmarknaden blir alltså större vilket gynnar både enskilda och näringslivet.

Ju fler som reser med tåg desto fler rör sig i området kring stationen och med fler personer i centrala Linköping ökar efterfrågan på varor och tjänster. Det gynnar både näringslivet och enskilda. Det är också attraktivt att bygga bostäder och arbetsplatser nära en central station och det gör att fler vill bo, leva och verka Linköping.

Vi flyttar inte stadskärnan, utan utvidgar innerstaden. Den kommer att växa mot den nya centralstationen och över ån. Stångån kommer tydligare bli en del av innerstaden. Redan i dag har innerstaden börjat växa över ån med de nybyggda kvarteren i Tannefors mellan Tullbron och Drottningbron.

När de nya spåren för Ostlänken byggs frigörs utrymme på nuvarande spår vilket gör det möjligt att köra fler pendeltåg. Med nya resecentrum både i Linköping och Norrköping kan anslutningarna till regional kollektivtrafik fungera bättre. På så vis kan andra orters befolkning, genom smidigare pendling, ta del av en större arbetsmarknad.

I de fall en verksamhet behöver flytta arbetar kommunen aktivt för att erbjuda mark i andra verksamhetsområden. Linköpings kommun har startat ett projekt som arbetar med att föra dialog med fastighetsägare och verksamheter som berörs av Ostlänken för att se över behov och diskutera önskemål av eventuell framtida lokalisering.

Först ska Trafikverket och kommunen gemensamt komma fram till en bra lösning för tågtrafiken och stadens utveckling. Därefter vidtar en förhandling om vad kommunen ska bekosta.

Trafikverket och kommunen måste komma överens för att den slutliga järnvägsplanen ska kunna fastställas, annars kan ingen byggstart ske. Vi har ett gemensamt intresse av att komma framåt.

Götalandsbanan är ett begrepp järnvägen som planerades för höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg via Linköping, Jönköping och Borås. Delen mellan Stockholm (Järna) och Linköping kallas Ostlänken. Ostlänken är alltså en del av Götalandsbanan.

Regeringen beslutade i december 2022 att ändra förutsättningarna för satsningen på Sveriges järnvägar, du kan läsa mer om beslutet på regeringens webbsida:

Europakorridoren är en ideell förening som drivs av kommuner och regioner samt andra intresserade branschföreträdare i Sverige och Tyskland.

Europakorridoren sträcker sig från Stockholm över Jönköping till Göteborg respektive Skåne (och sedan vidare genom Danmark till Tyskland). Den utbyggda Europakorridoren har två höghastighetsbanor – Europabanan och Götalandsbanan. Europabanan sträcker sig mellan Stockholm och Hamburg. Götalandsbanan följer Europabanan från Stockholm till Jönköping, och går därifrån till Göteborg.

Sådana frågor besvaras av Trafikverket. Klicka på länken för att komma till Trafikverkets information.