Dagvatten och skyfall

Allmänt om dagvatten

Dagvatten definieras som tillfälligt förekommande flöden av regnvatten, smältvatten, spolvatten och framträngande grundvatten. Dagvatten förknippas vanligtvis med urbana och hårdgjorda miljöer, men kan också uppstå på andra ytor, till exempel åkermark och skogsmark, men då benämns vattnet oftast som ytavrinning. Beroende på bebyggelsestrukturens karaktär och täthet definieras olika stora regn som dagvatten som ska hanteras i dagvattensystemet, läs mer i Svenskt vattens skrift P110 Del 1 – Avledning av dag-, drän- och spillvatten. 

I Vattentjänstplan för Linköpings kommun anges följande principer för dagvattenhantering i kommunen: 

• Dagvatten hanteras som en resurs som berikar bebyggelsemiljön avseende upplevelser, rekreation, lek, naturvärden och biologisk mångfald. 
• För att minimera mängden dagvatten som uppkommer hanteras dagvattnet så lokalt och nära källan som möjligt, i första hand på den egna fastigheten genom lokalt omhändertagande (LOD). 
• Dagvattensystem utformas med hänsyn till platsens förutsättningar, dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet. 
• Kommunen och VA-huvudmannen arbetar aktivt med att få byggherrar och fastighetsägare att frivilligt åta sig att inrätta och underhålla dagvattenanläggningar innan förbindelsepunkten. Målsättningen är att nederbördens första 10 mm (reducerad area) fördröjs innan förbindelsepunkten. 
• Ledningar dimensioneras enligt Svenskt Vattens anvisningar och med hänsyn till klimatförändringens effekter. 
• Dagvattensystem utformas så att skadliga uppdämningar vid kraftiga regn undviks. 
• Dagvattensystem utformas så att en så stor del som möjligt av föroreningarna avskiljs och bryts ned under vattnets väg till recipienten. 
• Dagvatten som uppstår på parkeringsytor renas och fördröjs på eller i anslutning till dessa ytor. 
• Verksamhetsutövaren (i de flesta fall fastighetsägaren) ansvarar för att rena och/eller fördröja dagvatten från verksamheter som kan förväntas vara mer förorenat än “normalt dagvatten” innan förbindelsepunkten.

Mer information om dagvatten finns på Linköpings kommuns hemsida, se länk:

Hantering av dagvatten på kvartersmark, se länk: 

Dagvattenutredningar bör utgå från följande checklista: 

Dagvattenhantering på allmän plats

Dagvatten från allmän plats ansvarar kommunen för att fördröja och vid behov rena de första 10 mm regn, innan dagvattnet når anslutningspunkten. Kommunen underhåller sina egna anläggningar. 

VA-huvudmannens dagvattenanläggningar på kommunal mark

I de fall där dagvattenhanteringen inte kan lösas på kvartersmark i tillräcklig omfattning uppstår behov av att anlägga dagvattenanläggningar på kommunal mark, ofta på allmän plats. Allmänna dagvattenanläggningar utformas och ägs av Tekniska verken. Vid öppna dagvattenanläggningar sköter generellt Tekniska verken den våta delen och Linköpings kommun den torra delen.

Anläggningar på allmän plats behöver skapa mervärden för den allmänna platsmarken och detta förutsätter att utformningen blir ändamålsenlig både i avseende på gestaltning och ur säkerhetssynpunkt. Kommunen som markägare bedömer platsens lämplighet. 

Vid utformning av dagvattenhantering på allmän plats gäller följande;

• Kommunen och Tekniska verken samråder om huruvida anläggningarna ska vara öppna eller underjordiska.
• Kommunen och Tekniska verken samråder om gestaltningen av öppna anläggningar.
• Kommunen sköter parkdelen av öppna anläggningar.
• Kommunen och Tekniska verken samråder om fördelningen av driften av våta/ tekniska delar av öppna anläggningar samt utformning av dessa där även system för bräddning med mera ingår.

Tekniska lösningar för dagvatten beskrivs under Gator samt Grönyta och vegetation.

Drift

Hänsyn ska tas till framtida dikningar av bäckar, dammar och övriga öppna dagvattensystem. Vid anläggandet av dagvattenanläggning behöver beaktning ske gällande framtida underhållsåtgärder, exempelvis dikning. Det behöver möjliggöras att driftfordon så som grävmaskiner når dikesbotten.

Gestaltningsnivå öppna dagvattenanläggningar 

Vid utformningen av öppna anlagda dagvattendammar är det viktigt att anläggningarna förutom att utformas för att möta krav på kapacitet, fördröjning och eventuell rening även genererar mervärden i en park- eller naturmiljö, för att tillföra rekreation och vistelsemiljö för alla åldrar. En öppen dagvattenlösning skapar även en rikare naturmiljö.

För öppna dagvattenlösningar finns två gestaltningsnivåer, nivå 1 och nivå 2. Gestaltnignsnivåerna är kopplade till karaktärsområden. 

För båda gestaltningsnivåerna gäller att anläggningen

• utformas för att möta krav på kapacitet, fördröjning och eventuell rening av dagvatten. 
• ska anpassas till befintlig, anslutande miljö. 
• I hårdgjorda ytor anpassas anläggningen till omgivningens formspråk och materialval. 
• På parkmark och naturmark sker anpassningen genom exempelvis markmodellering och anpassning till omkringliggande vegetation 

Val av gestaltningsnivå

Vid bedömning av vilken gestaltningsnivå som anläggningen ska ha: 

• definieras platsen utifrån vilken typ av miljö det är idag och vad kartan med kommunala karaktärsområden visar att platsen tillhör.
• för friluftsområden och naturområden görs bedömningen om platsen utgör en del av ett viktigt besöksmål. 
• Landskapsarkitekt och ekolog på kommunen konsulteras för att bedöma en dagvattenanläggnings gestaltningsnivå.

Gestaltningsnivå 1

Gestaltningsnivå 1 gäller i Karaktärsområde 1, 2 och 5, när det är större besöksmål. Anläggningen:

• kan kompletteras med rekreativa värden, exempelvis i form av bänkar, gångsystem, bryggor etc. 

Exempel på anläggningar i gestaltningsnivå 1. Tv en bild som visar en regnbädd i en tät stadsmiljö. Vegetationen är vald utifrån platsens centrala läge med gräs/perenner som kräver högre skötselnivå. Th en bild på dammarna i Ekkällan med bryggor som adderade värden. 

Gestaltningsnivå 2

Gestaltningsnivå 2 används i karaktärsområde 3 och 4 och oftast 5 om det inte är ett större besöksmål. Inga adderade konstruktioner eller extra utrustning med mera.

Exempel på anläggning i gestaltningsnivå 2. En bild på en parkmiljö med en enkel damm med flacka slänter utan broar, spänger eller andra adderade värden knutna till dagvattenanläggningen. 

Vattensäkerhet vid öppna dagvattenanläggningar, se avsnitt vattensäkerhet.

Skyfall

Skyfall är större regn som inte kan hanteras av dagvattensystemet och som innebär risker för liv, störningar på samhällsviktig verksamhet, allvarliga personella och materiella skador och skador på miljön.

För Linköpings kommun ska dimensionering av skyfallsåtgärder göras för ett 100-årsregn som varar i 6 timmar och med en klimatfaktor på 1,3.

Skyfall ska hanteras på ytan och om möjligt ledas undan till recipient. Konsekvenser av skyfall vid olika vattendjup: 

• 0,1-0,3 m. Besvärande framkomlighet. 
• 0,3-0,5 Ej möjligt att ta sig fram med motorfordon, risk för stor skada. 
• > 0,5 m. Stora materiella skador, risk för hälsa och liv.

Befintliga skyfallsleder ska inte hindras och nya leder får inte skapas med vattenhastigheter eller nivåer som innebär fara för människors liv. Med utgångspunkt i framkomlighet bör det inte stå mer än 2 dm vatten på räddningsvägar för att säkerställa att räddningsfordon kan komma fram. 

I Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun, ett tillägg till översiktsplanen för staden anges följande:  

• Vid detaljplanering och bygglovsärenden bör ny bebyggelse utformas så att 
• Lägsta golvnivå i bebyggelsens bottenvåning klarar ett 100-årsregn med klimatfaktor utan att översvämmas. 
• Om garage/källare byggs under bebyggelsen bör inlopp, trappor och nedfarter klara ett 100-årsregn med klimatfaktor utan att översvämmas. 
• Bebyggelse som bedöms som samhällsviktig verksamhet kan kräva en högre säkerhetsnivå, för vilken det krävs särskild riskanalys. 
• Vid avsteg från inriktningen ovan bör alltid en riskanalys göras. Riskanalysen ska innehålla en detaljerad studie av översvämningsriskerna, topografiska mätningar samt vilka förebyggande och skadeavhjälpande åtgärder som krävs.
• Vid exploatering i områden som riskerar att kraftigt översvämmas samt i områden där större förändringar i markanvändningen planeras, bör en detaljerad skyfallskartering genomföras. I en detaljerad riskanalys bör även en ledningsnätsmodell upprättas och anslutas till Linköpings kommuns skyfallskartering (2016), samt förebyggande åtgärder analyseras. 

Skyfallsanalysen på LinGIS utgör en utgångspunkt och behöver oftast förfinas i projekten.  Skyfallskanalysen ska utföras för att bedöma konsekvensen av åtgärden. Jämförelse ska göras mellan befintlig situation och situationen efter planerat åtgärdsförslag för att säkerställa att åtgärden är lämplig och inte innebär oacceptabla konsekvenser.

Vid utformning av torrdammar för skyfall, se rubrik Vattenanläggningar utan permanent vattenyta under avsnitt Vattensäkerhet.