Hoppa till huvudinnehåll

Lite om Folkungaskolans historia

Folkungaskolan byggdes med omsorg om eleverna och om stadens ekonomi.
Den nya folkskolan skulle uppfylla moderna krav på en sund och god undervisningsmiljö.

Äldre foto av Folkungaskolan från digitalmuseum.se

Folkungaskolan - Foto från digitalmuseum.se

Linköpings befolkning växte snabbt under de första åren av 1900-talet och efter en kommunsammanslagning 1905 var antalet invånare 22 000. Stadens folkskola, Linnéskolan*, räckte inte längre till och stadsfullmäktige beslutade att en ny skulle uppföras. 

Ett stort tomtområde norr om kyrkogården reserverades för ändamålet och uppdraget att rita byggnaden gick till arkitekten Axel V Brunskog. Brunskog hade kommit till Linköping från Stockholm några år tidigare och var en eftersökt och mycket produktiv arkitekt. Han ritade Katedralskolan i Linköping, Lindöskolan i Norrköping, kommunalhuset i Åtvidaberg och ett stort antal andra offentliga byggnader, skolor och sjukhusbyggnader i Östergötland och i Småland.

Den nya folkskolan skulle uppfylla moderna tekniska och funktionella krav för att befrämja en sund och god undervisningsmiljö. Brunskog arbetade med belysningsförhållanden, vädringsmöjligheter, uppvärmningssystem, sanitära installationer och byggnadsmaterial. Byggnaden orienterades i sydöst så att alla klassrum skulle få rikligt med dagsljus och barnens skolgård lades på den södra, solbelysta sidan av den stora byggnaden.

I den nya skolan fanns plats för 1 289 elever med 37 eller 42 barn i varje klassrum. Här fanns salar för träslöjd, pappslöjd, smedja, skolkök och en matsal för bespisning av fattiga barn. Någon aula gavs det inte plats för, men däremot två gymnastiksalar och en bassäng. I källarvåningen fanns pannrum och kolförråd.

Samtidigt med all omsorg om kvalitet i skolmiljön var stadens styrande återhållsamma med de ekonomiska tillskotten till bygget av den nya folkskolan. Det gavs inget utrymme för utsvävningar vad gällde fasadbeklädnad och utsmyckning. Skolan fick därför en exteriör i billigast möjliga material, tegel och puts. Dessa material passade väl för tidens nya, klassicerande stil. Stilen utmärks av strama linjer och återhållsamma utsmyckningar, företrädesvis i form av enkla friser, lister och pilastrar som bryter den milt färgade putsen. Folkungaskolan är ett gott exempel på denna klassicism, som blev på modet då arkitekterna hade lämnat såväl nationalromantik som jugendstil bakom sig.

Linköpings nya folkskola invigdes den 8 september 1914 och kallades då Birger Jarlsskolan.

Några år senare fick skolan namnet Folkungaskolan. Folkskoleverksamheten övergick så småningom i grundskola och fortsatte fram till 1992, då Folkungaskolan tillfälligt lades ner. Byggnaderna renoverades genomgripande och en aula byggdes till på baksidan av huvudbyggnaden. Skolan återinvigdes 1994 av dåvarande skolministern Beatrice Ask. 

Källor:

”Axel V Brunskogs skolbyggnader i Linköping 1914 och 1915”,
Birgitta Rolf, C-uppsats vid Uppsala universitet

Linköpings kommun, Folkungaskolan

Lejonfastigheter, Linköping

Jenny Arklund/Jerhammar & Co ca 2006–2008

* Fotnot: Linnéskolan låg i den byggnad som senare blev Birgittaskolan och som idag är Kunskapsgallerian Linné.

 

Senast uppdaterad den 5 februari 2024