Vad är våld?

Våld i nära relationer innebär att den som utsätts har en nära relation med och ofta har starka känslomässiga band till förövaren. Förövaren kan vara en partner, förälder, annan omsorgsperson, barn, syskon eller annan släkting. Det är också en form av våld att uppleva eller bevittna våld i sin familj.

Våldspyramiden

Mäns våld mot kvinnor är som en pyramid. Längst upp i toppen finns det yttersta våldet. Toppen vilar sedan på en grund av ”mindre allvarliga”, men mer vardagligt förekommande företeelser, som till exempel ojämställda beteenden och sexistiska skämt *.

Våld kan förekomma i olika former

  • Fysiskt våld – Örfilar, dra i håret, knuffa, hålla fast, sparkar, slag mot kroppen, stryptag med mera.
  • Psykiskt våld – Hot, kontroll, kränkande och nedsättande ord. Här ingår även latent våld det vill säga att leva med risken för nytt våld.
  • Sexuellt våld – Påtvingade sexuella handlingar, våldtäkt.
  • Materiellt våld – Förstöra inredning, dagböcker, foton med mera.
  • Ekonomiskt våld – Tvingas skriva under handlingar, att inte få förfoga över egen ekonomi.
  • Försummelse – kan gälla barn, äldre och personer med funktionsnedsättning och handlar om att medvetet ge felaktig medicinering, bristande hygien, lämnas utan tillsyn med mera.
  • Våld mot husdjur eller hot om våld husdjur.

Våld i nära relation

Den vanligaste formen av våld i nära relation är en man som utövar våld mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med. Det kan dock förekomma både i heterosexuella och samkönade relationer. Det kan också handla om våld mellan föräldrar och barn eller andra släktingar.

Våld i nära relationer kan anta många former. Det kan vara både fysiskt och psykiskt, sexuellt och materiellt och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår. Genom ett systematiskt bruk av olika former av våld och hot försöker förövaren kontrollera och utöva makt över den som utsätts för våldet. Kontroll och maktbehov är en viktig drivkraft bakom utövandet av våld i nära relationer.

Eftersom det finns känslomässiga band blir det svårare för den som utsätts att göra motstånd eller bryta upp. Långsamt kan den som utsätts ta över förövarens bild av sig själv och se våldet som något naturligt och förklarligt.

  • Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem globalt, men också i Sverige och Östergötland. Våldet leder till stort lidande, men påverkar också de som drabbas av det både ekonomiskt, psykiskt, socialt och fysiskt.
  • 35 procent av världens kvinnor har utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld. I de flesta fall av en man som hon har en nära relation med, enligt Världshälsoorganisationen WHO (2013).
  • I Sverige uppskattar Brottsförebyggande rådet att cirka var fjärde kvinna och var sjätte man någon gång utsatts för våld i en nära relation (Brå 2016).
  • Var femte misshandel som polisanmälts under 2020 har skett i en nära relation. Åtta av tio anmälare var kvinnor. Samtidigt uppskattar Brå att 80 procent av våldet mot kvinnor aldrig polisanmäls.
  • Våldet innebär en samhällsekonomisk kostnad som uppskattats till mellan 2 695 – 3 300 miljoner kronor per år i 2006 års penningvärde. I denna summa är inte kostnader för till exempel långsiktig hälso- och sjukvård, tandvård, psykiatri, läkemedel eller barnens skador inräknade. (SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck).

 

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att det finns krav på att alla i familjen måste följa vissa regler. Reglerna måste följas för att inte förstöra familjens rykte och anseende, det vill säga, dess heder.

Ofta är det flera personer som kontrollerar och bestraffar en närstående som bryter mot familjens eller släktens normer. Alla oavsett kön eller sexuell läggning kan utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld.

“Hedersrelaterat våld och förtryck, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar om dessa”, enligt Regeringens definition.

Hedersrelaterat våld och förtryck kan handla om:

  • Flickor som måste gå direkt hem efter skolan, som inte får vara med på lektionerna i alla skolämnen eller som inte får välja sina vänner.
  • Pojkar som måste bevaka sina systrar varje dag i skolan, eller om unga kvinnor och män som inte får ha kärleksrelationer och sexuella relationer.
  • Barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor.

De som bryter mot familjens normer och värderingar riskerar att bli bestraffade. De kan bli utfrysta, hotade och misshandlade. För en del medför ett ställningstagande mot familjens normer och värderingar så stora risker att de måste lämna sina familjer och i vissa fall helt och hållet bryta med dem.

På hedersfortryck.se finns mer information för dig som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med olika former av hedersrelaterat våld och förtryck.

Prostitution – sex mot ersättning

Sex mot ersättning innebär att en person får eller utlovas ersättning i utbyte mot sexuella handlingar. Ersättningen behöver inte alltid vara pengar utan kan vara varor eller tjänster till exempel mat eller en sovplats. Det är nästan uteslutande män som har erfarenhet av att ge ersättning för sex och det är företrädesvis kvinnor som köps. Varken de som ger eller får ersättning för sex är en enhetlig grupp och fenomenet förekommer i enskilda hem, hotell, lägenheter och i det offentliga rummet samt bland barn, unga och vuxna.

Inte alla med erfarenhet av sex mot ersättning definierar sig som prostituerade eller sexarbetare och synen på sex mot ersättning har skiftat över tid och kan variera från olika länder och kulturer. I Sverige är köp av sexuella tjänster eller utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling sexualbrott samtidigt som arbetet mot både förekomst och efterfrågan av prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt och nämnt övergrepp mot barn och unga är en del i det jämställdhetspolitiska arbetet för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

  • Sedan 1999 är det förbjudet att köpa sex i Sverige, medan det inte är straffbart att ta emot ersättning. (Socialdepartementet, 2018)
  • Sedan 1999 har prostitutionen på gatan minskat medan tillgängligheten på internet har ökat. Förekomsten ses vara förhållandevis densamma men med en ökad tillgänglighet.(socialdepartementet 2018)
  • Nästan var tionde man (9,4%) i Sverige har gett ersättning för sex åtminstone en gång medan det är mer ovanligt bland kvinnor (0,5%). (SRHR 2017).
  • 1 procent av svenska män och 1,5 procent av svenska kvinnor har någon gång tagit emot ersättning för sex (SRHR 2017).
  • Unga hbtq-personer har större erfarenhet av både sexuell exploatering på internet och av prostitution än andra unga (Socialdepartementet 2018)
  • Ensamkommande barn och unga, ungdomar med funktionsnedsättningar, ungdomar som rymt hemifrån eller från institutioner samt hbtq-ungdomar löper större risk för att bli sexuellt exploaterade. (Socialstyrelsen 2015a)
  • Bland vuxna finns en ökad risk för exploatering hos personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, personer med drogberoende, unga kvinnor och män i institutionsvård och kvinnor på anstalt. (Socialstyrelsen 2015b)

Referenser

Socialstyrelsen (2015a) – Sex mot ersättning, utbildningsmaterial om skydd och stöd till barn och unga
Socialstyrelsen (2015b) – Sex mot ersättning, utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna
Socialdepartementet (2018) – Handlingsplan mot prostitution och människohandel – bilaga till regeringsbeslut 2018-02-08 nr II:1
Folkhälsomyndigheten (2019) – Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017 resultat från befolkningsundersökningen SRHR2017

 *Våldspyramiden är en förenklad kommunikativ figur för det teoretiska begreppet 'Våldets kontinuum' som lanserades av sociologen Liz Kelly 1988 i sin klassiska text Surviving sexual violence.