En hel kedja med halvledare

En mångmiljardsatsning från EU har satt blåslampa på tillverkningen av halvledare i Europa. Med fin förstärkning från Tillväxtverket, Region Östergötland, akademin och en rad andra aktörer får de friska vindarna extra fart i vår region.

I en värld där elektroniska prylar allt mer uppfyller våra liv och vardagliga behov är halvledare – det vill säga datorchips – en central komponent. Materialen de består av har nämligen egenskaper som gör att strömledningsförmågan kan kontrolleras och modifieras. Det är i sin tur grunden till all modern elektronik och en nödvändighet i allt från mobiltelefoner, datorer och tv-apparater till bilar. Här i Europa är halvledarproduktionen marginell, vilket gör oss beroende av import från Asien. Och i ett världsläge som är allt annat än stabilt blir leveranserna dessutom osäkra.

Stöd för regional tillväxt

Med European Chips Act som trädde i kraft 2023 vill EU stödja innovation och uppbyggnad av en egen halvledarsektor. En satsning där medlemsländerna får dela på sammanlagt 43 miljarder euro. Målet är 20 procents marknadsandelar till år 2030. I kölvattnet av detta gjorde även svenska Tillväxtverket en stor utlysning med möjlighet att söka projektfinansiering. En möjlighet som det Linköpingsbaserade nätverket IMA inte tänkte missa …

Ett projektförslag tar form

Flera av medlemsföretagen i IMA (Innovative Materials Arena) har just halvledare som kärnverksamhet. Med projektledare Christer Karlsson i spetsen bestämde de sig raskt för att adressera Tillväxtverkets utlysning. Efter många rundabordssamtal med forskare från Linköpings universitet framträdde ett projektförslag med en tydlig och målinriktad titel: Halvledare – en svensk värdekedja.

Mer effekt med SiC och GaN

I praktiken handlar det om att bygga upp tillverkningen av avancerade halvledarmaterial, närmare bestämt så kallade semi-isolerande kiselkarbid (SiC) och galliumnitrid (GaN) på SiC. Dessa har andra egenskaper än konventionella halvledare och fungerar betydligt bättre vid höga effekter och frekvenser. Därför används de också mer och mer i exempelvis energisystem, radarsystem, telekom 5G, mikro-LED:s och, inte minst, i elbilar för att snabba upp laddningen.

Miljoner till regionen

I december 2024 stod det klart att projektet beviljats finansiering på 23,5 miljoner kronor under tre år. Dessutom bidrar Region Östergötland med ytterligare tre miljoner. Tillsammans med deltagarnas egna insatser landar den totala budgeten på 58,8 miljoner kronor. Förutom att initiera och leda nätverksaktiviteter och kunskapsöverföring ska projektet stötta den företagsnära forskningen vid LiU samt bidra till bygga upp en infrastruktur med utrustning för vidare utveckling.

På tre års sikt

Målet är att inom projekttiden demonstrera en nationell värdekedja, från att växa kiselkarbidkristaller till att tillverka färdiga komponenter och kretsar. Något som inte bara kan minska importberoendet, det öppnar också upp för många affärsmöjligheter. Och det är just i nischen semi-isolerande kiselkarbid och GaN på SiC som vår region har förutsättningar att excellera och bli världsledande. Kompetensen och viljan finns sedan länge. Tack vare generöst stöd får vi nu även möjligheten.