Linköpings universitet: En evigt ung 50-åring

Det är i sammanhanget en ung jubilar vi talar om, för jämfört med exempelvis Lund och Uppsala är LiU bara barnet. Men högre utbildning är absolut inget nytt i vår stad. Här har det funnits möjlighet till vidare studier ända sedan medeltiden, då domkyrkan drev en internationellt anknuten skola. På 1600-talet kunde vi stoltsera med ett av Sveriges första gymnasium och senare ett folkskollärarseminarium.  

När högskolan kom till stan

När det under 1960-talet blev aktuellt att utvidga universitets- och högskoleväsendet var Linköping en av de utvalda. Innan decenniets slut hade staden fått en universitetsfilial med kurser i humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap, samt startat upp en teknisk och medicinsk högskola. Samtidigt hade spaden satts i marken för det som skulle bli Campus Valla och 1970 kunde de första forsknings- och utbildningsverksamheterna flytta in. 

Först i Sverige

Med fakulteter i teknik, medicin och filosofi på plats och med ett campus fyllt av studenter och forskargrupper kunde allt börja på riktigt. Redan innan flytten till Campus Valla var Linköpings högskola först i Sverige med civilingenjörsutbildningar i industriell ekonomi, teknisk fysik och elektroteknik. Och nu knackade framtiden på dörren igen, vilket ledde till fler nyskapande utbildningar, bland annat i datateknik.

Ett universitet blir till

Den inspirerande atmosfären genererade inte bara nya program och ingenjörer, här frodades också forskningen. Högskolan hade rätt att utfärda examen inom vissa ämnen, men för generella högskoleexamina och forskarexamina krävdes universitetsstatus. Ett mål som uppnåddes 1975. Vid en promotion i domkyrkan blev Linköpings högskola ett universitet, Sveriges sjätte i ordningen. 

Tvärvetenskap på schemat

Den upphöjda statusen var på intet vis ett hinder för kreativa idéer. Tvärtom. När institutionen för Tema bildades 1980 presenterades ett nytt, oprövat arbetssätt för forskarna. Ett lyckat experiment med samarbete över ämnesgränserna som placerade både tvärvetenskap och LiU på kartan. Dessutom skapade man en modell för forskarskolor som spred sig i universitetsvärlden.

Först igen. Och igen.

Med förnyelse som signum fortsatte Linköpings universitet att introducera nya grepp. Under 1980-talet hamnade Hälsouniversitet i blickfånget genom att vara först med både problembaserat lärande och kliniska undervisningsavdelningar. 1993 stod LiU för ännu ett uppmärksammat genombrott då studentföreningen Lysator presenterade Sveriges första hemsida.

Linköping-Norrköping-Stockholm

1990-talet blev i decenniet då Linköpings universitet växte över kommungränsen. Några program hade tidigare förlagts till grannstaden och till följd av en ny högskolereform tog satsningen fart. I de gamla fabriksbyggnaderna fanns lokaler som nu fick ett nytt syfte och ett nytt namn – Campus Norrköping. Vid millennieskiftet nådde expansionen ända till huvudstaden genom ett samarbete med Carl Malmstens skola och 2009 var även Campus Lidingö ett faktum.

Ett namn i Sverige och världen

Idag är LiU ett av Sveriges och inom flera områden även världens ledande universitet. Bland annat har man en viktig roll i den stora forskningssatsningen WASP (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program), både som värd och som drivande i programmet för AI, autonoma system och mjukvaruutveckling.

Det finns helt enkelt ingenting som tyder på att nyfikenheten, kreativiteten och modet skulle ha minskat hos den nyblivna femtioåringen. Med hjälp av 40 000 smarta studenter från när och fjärran, 360 dedikerade professorer och 1 300 ambitiösa doktorander håller sig Linköpings universitet evigt ungt.