Snabbnavigation

Hoppa till huvudinnehåll

Sju månader med Corona - vi tar tempen på Linköpings näringsliv


Ett cafébiträde torkar av ett bord på ett café i en härlig sommarmiljö

Pandemins utbrott i början av året skapade oro i många led. Linköpings näringsliv var inget undantag. Sedan dess har kommunen genomfört en rad åtgärder för att dämpa de negativa effekterna. Hur mår företagen idag? Har febern gått ner? En färsk undersökning ger viktiga – och glädjande nog mest positiva – svar.

Redan i slutet av mars genomförde Näringsliv och tillväxt en första enkät till näringslivet i Linköping. ”De svar vi fick då tydde på att nära ”panik” rådde inom vissa branscher. Många såg framför sig att de skulle få stänga ner”, säger Erik Åqvist, enhetschef på näringslivsstaben. För att snabbt kunna formulera och skapa stödinsatser satte därför det strategiska näringslivsrådet in extra möten. Under den mest akuta fasen träffades rådet varje vecka. Parallellt genomfördes ytterligare två enkäter under senvåren för att följa utvecklingen. ”De var viktiga verktyg för att kunna prioritera rätt åtgärder utifrån företagens situation i Linköping, menar” Erik Åqvist. ”Det gjorde också att vi kunde följa utvecklingen över tid.”

Ett program med intentioner

När den tredje undersökningen gjordes i maj hade företagen fått bättre överblick och delvis förbättrade utsikter framåt. Mycket tack vare de statliga krispaketen, men lokala stöd har också gett effekt. På kort tid genomförde Linköpings kommun en mängd åtgärder med tydlig utgångspunkt i näringslivsprogrammets fem fokusområden. ”Det är ett strategiskt uppdrag som tagits fram i bred politisk överenskommelse. Vi har hela tiden strävat mot att insatserna ska följa programmets långsiktiga intentioner och samtidigt underlätta på kort sikt”, säger Louise Felldin, näringslivsdirektör.

Stödåtgärder i fokus

Service och bemötande var kanske det mest självklara fokusområdet under de första kritiska månaderna. Kommunen utökade sin företagsservice, snabbade upp handläggningen för en rad ärenden, och påskyndade betalningar till sina leverantörer. Ett annat fokusområde som legat till grund för stödinsatser är Attraktivt och levande. Kultursektorn har fått hyressubventioner och tillfälligt distributionsstöd för att hitta nya möjligheter. Idrotten har fått bidrag och anstånd med avgifter. Caféer och restauranger har fått uppskov med avgifter och markupplåtelser. Många har också fått generösare uteserveringstillstånd. För butiksägare har möjligheten att ställa bord utanför sina lokaler, underlättat försäljning.

Hållbart och resurseffektivt

Som stöd för bygg- och anläggningsbranschen och fastighetsägare har kommunen tidigarelagt flera planerade investeringar, både byggprojekt och samhällsbyggnadsprojekt i form av trafiksystem, vägnät, cykelvägar och kollektivtrafikåtgärder. ”Vi har många engagerade entreprenörer i kommunen, som vill vara delaktiga och bidra till omstruktureringen och stadens fortsatta utveckling. Och de vill göra det hållbart och resurseffektivt, helt i linje med näringslivsprogrammet”, säger Louise Felldin.

Omställning pågår

Louise lyfter även innovation, entreprenörskap och kompetensförsörjning som viktiga fokusområden under krisen. ”Det handlar mycket om omställning. Dels hur vi som kommun kan bidra till att företagen kan ställa om till att bli mer resurseffektiva och hållbara. Dels om kompetensutveckling för människor som behöver det. Samtidigt ska vi ta hand om de idéer och företag som växer fram i en sådan här tid.” Som en del i det uppdraget har Linköpings kommun gett ökade resurser till Nyföretagarcentrum, för att kunna hjälpa små- och nyföretagare genom krisen och för att stimulera till och stötta nya affärsidéer.

Uppföljande enkätsvar

Under augusti månad – sju månader efter pandemins utbrott – gjorde Näringsliv och tillväxtstaben en uppföljande undersökning. Totalt intervjuades 509 Linköpingsföretag i olika storlekar och från olika branscher. Undersökningen genomfördes av Sifo/Kantar. Resultatet visar att vartannat företag har en minskad omsättning jämfört med förra året, majoriteten av dessa med upp till 30 procent. Fyra av tio intervjuade företag har gjort förändringar i personalstyrkan. De flesta (84 procent) i form av korttidsarbete, medan 31 procent har varslat personal. Mindre företag har drabbats betydligt hårdare än större. ”Om vi ser det från den ljusa sidan har hälften av företagen i Linköping kunnat bibehålla eller till och med öka sin omsättning, trots en global pandemi”, menar Erik.

Hög uppskattad förmåga

Även bland frågor som rör företagens uppskattning om framtiden finns positiva tecken. En fjärdedel av de tillfrågade har redan avslutat korttidsarbete, och 39 procent förutspår att de kan avsluta under årets tredje kvartal. Sex av tio företag uppskattar sin förmåga att upprätthålla verksamheten under fortsatt pandemi som hög. Siffran är högst bland större företag. Endast fem procent av de tillfrågade företagen uppskattar förmågan som låg. ”Påverkan av krisen har sammanfattningsvis ännu inte blivit så stor som vi först befarade”, säger Erik Åqvist. Det beror till del på att Linköping har en bred näringslivsstruktur med en lägre andel arbetstillfällen i de nationellt värst drabbade branscherna. Det innebär inte att våren varit någon dans på rosor, sett ur ett näringslivsperspektiv, tvärtom. Men vi har i Linköping kommit förhållandevis väl undan sett till pandemins konsekvenser.”

Nära idealet

De sista frågorna i Sifo/Kantars undersökning handlade om Linköping som plats. Här svarar två av tre att de är nöjda med förutsättningarna för att driva företag i Linköping. Nästan varannan anser att dessa är nära idealet. ”Företagens uppfattning om hur Linköping är som plats har knappt flyttat sig sedan sommaren 2019”, säger Erik Åqvist. ”Det är väldigt glädjande. Att det finns en stark tilltro och stolthet till staden är grunden för att de insatser och ständiga förbättringar vi som kommun arbetar för, kan bidra till fortsatt tillväxt och framtidstro. Här kommer även arbetet med platsvarumärket att spela in, för att bättre spegla den positiva grundsyn näringslivet har på framtidsstaden Linköping.” Den 23 september presenterades också resultatet från Svenskt Näringslivs attitydundersökning Lokalt Företagsklimat, där Linköping i det sammanfattande omdömet klättrade starkt och nu landade på en 6:e plats i kommungruppen större städer.

Dialog och samverkan

Den positiva andan visade sig även under den näringslivsdialog kommunen bjöd in till i slutet av augusti. Syftet var att fånga upp behov och att se till att satsningar och åtgärder skapar så stor nytta som möjligt för företagen. Deltagarna var eniga om att dialog, samverkan och gemensamt ansvar är lösningen för långsiktigt hållbara verksamheter. Många uppskattade också kommunens engagemang och lyhördhet. ”Coronakrisen har förändrat förutsättningarna för många, men det finns en stor hoppfullhet och framtidstro hos företagen. En vilja att gemensamt lösa problem. Det ska vi ta vara på”, säger Louise.

Fog för framtidsstaden

Pandemin har lett till att flera radikala förändringar genomförts på kort tid. Några av dem kan vara värdeskapande även efter Corona. ”Näringsliv och tillväxt har fått ett strategiskt utvecklingsuppdrag från kommunstyrelsen, att utreda vilka åtgärder som eventuellt skulle kunna permanentas”, berättar Louise Felldin. ”Vilka är viktigast? Vilka ska vi jobba vidare med? Det ska bli spännande att se vad vi lärt oss och hur det kan användas.” På frågan om Coronafebern, som lamslog näringslivet i början av året, har gått ner, svarar Louise bestämt ja. ”Vissa branscher och enskilda företag har det fortfarande tufft, men paniken är över och den generella oron har dämpats. Jag har gott hopp. Linköping har definitivt fog för att ta positionen som framtidsstaden!”

Mer info:

- Linköpings strategiska näringslivsråd

Näringslivsrådet i Linköpings kommun är en arena för samtal mellan kommunens politiska ledning, de förvaltningar som har störst inverkan på näringslivsklimatet och, naturligtvis, representanter för Linköpings näringsliv. Rådet träffas fyra gånger per år och inledde sitt arbete i augusti 2018. I rådet ingår förutom kommunens representanter – Företagarna, Östsvenska Handelskammaren, Svenskt Näringsliv, Lantbrukarnas Riksförbund, Linköping City samverkan, Fastighetsägarna, Linköpings Universitet, ALMI och Linköping Science Park.

- Linköping Kommuns Näringslivsprogram – Hållbar Näringslivsutveckling

Näringslivsprogrammet antogs av kommunfullmäktige i december 2019. Programmet är ett strategiskt verktyg med målet att hela kommunen skall bli delaktig i och ta ansvar för kommunens arbete med näringslivsutveckling. Programmet är indelat i fem fokusområden; Attraktivt och levande, Hållbart och resurseffektivt, Innovation och entreprenörskap, Kunskap och kompetens samt Service och bemötande.