Hoppa till huvudinnehåll

Tillväxtstråket - Linköping satsar för en sammanhållen stad


En Illustration över området Dynamiken i Ebbepark.

En stad som vill växa, måste erbjuda rätt förutsättningar. Av det skälet skapar Linköping ett tillväxtstråk från stadskärnan till Linköping Science park i Mjärdevi, via Ebbepark och universitetet.

För att skapa tillväxt räcker det inte längre med ett högklassigt universitet, högteknologiska företag och spännande jobb, vilket Linköping har sedan många år. Inte ens bra service och attraktiva boendemiljöer räcker i sig.

– Linköping måste erbjuda allt på en gång, säger Anna-Maria Jakobsson, VD för det kommunala utvecklingsbolaget Sankt Kors.

Det finns utmaningar. En är stadskärnan som en gång byggdes för en betydligt mindre stad. 1970 hade dagens kommun 105 000 invånare, 2019 var det närmare 163 000, med oförändrat centrum.

– Efterfrågan är stor på centralt belägna kontorslokaler. Projekt som blir inflyttningsklara om tre år är redan uthyrda, berättar Rikard Norman, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna.

Själv tillbringade han tre år i Stockholm och som återvändare såg han barndomsstaden med nya ögon.

– Det är en akademisk och välutvecklad stad som behållit småstadens charm.

Samtidigt ser han att staden behöver förtätas och växa, för att ge plats för nya och expansiva företag och fler invånare. Men detta utan att ge avkall på småstadskänslan. Med en internationell flygplats lätt tillgänglig och möjligheten att bo lantligt med bara 20 minuters resa till pulsen i city.

Mental omställning

För linköpingsborna handlar det delvis om en mental omställning. Som det stora utvecklingsprojektet Ebbepark, med 75 000 kvadratmeter verksamhetslokaler plus 750 nya bostäder. Infödda kan uppleva att det ligger en bit bort, men för utomstående är det väldigt nära centrum och med första inflyttning 2021 är en tredjedel av lokalerna redan uthyrda.

– Det är även viktigt att titta på innehållet, genom att till exempel skapa kluster av företag. Närhet till liknande verksamheter driver på innovation och tillväxt, säger Anna-Maria.

Fortsätter man mot universitetet så kommer Vallaskogen, bakom vilken universitetet ligger. Enligt Rikard är det feltänkt att denna skog skulle utgöra en barriär.

– Det är en stor och fantastisk stadspark, säger han och gör jämförelsen med Central Park som är den gröna lungan mitt i New York.

Universitetet med Campus Valla har växt rejält under en följd av år. Den senaste satsningen var Studenthuset där Akademiska Hus investerade 400 miljoner kronor med invigning 2019. Huset innehåller bland annat tusen studieplatser, hett efterlängtade inte minst utifrån kommande studenter. Av 27 000 studenter på campus är bara 30 procent östgötar.

– I takt med att utbildningar digitaliseras, blir miljön allt viktigare, både här på campus och i Linköping som helhet, säger universitetets egen arkitekt Karolina Ganhammar.

Enligt henne har Linköping en stor fördel genom att lärosäte, bostäder och arbetsplatser ligger relativt nära varandra. Av det skälet har hon stora förväntningar på att Linköping Science Park som idag har sin koncentration i Mjärdevi, nära universitetet, blandas upp med bostäder. Dessutom finns numera en hel stadsdel med bostäder i änden av den gångväg som löper genom campusområdet, Vallastaden.

Liknar arbetet med en tiokamp

– Våra undersökningar visar att företag i Linköping har lättare att behålla medarbetare än i andra jämförbara städer samt att vi anses vara en stad med goda karriärmöjligheter. Dessa två brukar inte sammanfalla men gör det för Linköping. Samtidigt behöver vi bli än mer attraktiva för inflyttare och etableringar, säger Erik Åqvist på kommunledningens enhet för näringsliv och tillväxt.

Han liknar arbetet med att öka attraktiviteten vid tiokamp, där man i varje enskild gren måste prestera bra men där helheten fäller avgörandet.

– En av grenarna i denna tiokamp, där Linköpings kommun tillsammans med våra företagare och fastighetsägare kan påverka processen, är att verka för fler naturliga tillväxtstråk som bidrar till att vi alla upplever staden som en naturlig helhet. Att avstånd krymper och att barriärer försvinner, säger Erik.

Platser upplevs ofta som mer attraktiva och levande genom att bostäder och företag blandas upp. Hanteras detta på ett samordnat sätt med stadens grundläggande infrastruktur, med målet att höja attraktiviteten och skapa nya möjligheter för tillväxt, kan det bidra till stadsutvecklingen på ett positivt sätt. Nya tillväxtstråk från stadskärnan via Ebbepark, Malmslättsvägen och Lambohovsleden, ut till universitetet och vidare mot Mjärdevi är en del av den stora omvandling som framtidsstaden Linköping står inför.

Illustration av kvarteret Dynamiken i Ebbepark: Arrow Arkitekter.