Stadsutvecklingsprocessen

När en ny översiktsplan ska tas fram börjar kommunen med att genomföra utredningar som ska ligga till grund för förslaget. Det är många olika frågor och intressen som behöver vägas in planeringen för hur kommunens mark- och vattenområden kan utvecklas. Lösningar på olika behov och utmaningar anpassas efter de samlade förutsättningarna.

Ibland behöver vi ha dialog i ett tidigt skede med personer eller verksamheter som berörs av förslaget. De avvägningar mellan olika förutsättningar och intressen som vi gör under framtagandet resulterar i ett förslag.

När vi har tagit fram ett översiktsplaneförslag presenterar handläggaren förslaget för kommunstyrelsen och föreslår att översiktsplanen får gå ut på samråd.

Under samrådet har myndigheter, företag och enskilda personer möjlighet att ta del av förslaget och tycka till om det genom att lämna in skriftliga synpunkter. Ofta bjuder kommunen in till samrådsmöten där du kan få mer information och ställa frågor.

När samrådsperioden är slut sammanställer vi alla synpunkter som kommit och besvarar dem i en samrådsredogörelse. Synpunkterna kan komma att förändra förslaget vilket innebär att vi omarbetar översiktsplaneförslaget.

Därefter redovisar vi samrådsskedet och eventuella förändringar i förslaget för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen godkänner att den reviderade översiktsplanen går vidare till nästa skede, utställning.

Ett bearbetat förslag ställs ut i en så kallad granskning. Granskningen sker på liknande sätt som samrådet och ger möjlighet att tycka till om det bearbetade förslaget.

Efter utställningen sammanställer och bemöter kommunen de skriftliga synpunkter som har inkommit i ett utställningsutlåtande. Synpunkterna kan komma att förändra förslaget vilket innebär en justering av översiktsplaneförslaget. I det här skedet är planförslaget ofta så pass väl genomarbetat och samrått att förändringarna är små.

Till sist antar våra folkvalda politiker i kommunfullmäktige det färdiga förslaget. Nu är översiktsplanen beslutad. Översiktsplanen är vägledande för beslut om fortsatt detaljplanering, bygglovsprövning, förhandsbesked och olika investeringar i kommunen.

Ett planbesked syftar till att göra en tidig bedömning av ett förslag och ge svar på om kommunen är beredd att påbörja prövningen av en ny detaljplan, och i så fall när.

Planbesked är det första steget i detaljplaneprocessen.

Startbeslut innebär att kommunen får i uppdrag att börja arbeta med att ta fram ett förslag på en ny detaljplan.

När detaljplaneförslaget går ut på samråd skickas information ut till berörda personer, myndigheter med flera som kan behöva tycka till. I de flesta fall kungörs förslaget på kommunens digitala anslagstavla och i dagstidningar, vilket betyder att vi informerar om förslaget. Under samrådet finns detaljplaneförslaget tillgängligt för allmänheten hos Kontakt Linköping på Huvudbiblioteket.

Samrådet pågår i tre till sex veckor.

Under samrådet finns det möjlighet att lämna in skriftliga synpunkter på detaljplaneförslaget.

Synpunkter som kommer in under samrådet kan leda till att detaljplaneförslaget bearbetas. Det innebär att detaljplaneförslaget omarbetas för att bättre anpassas till platsens förutsättningar.

Kommunen svarar på inkomna synpunkter i en så kallad samrådsredogörelse.

Under granskningen ges berörda personer, myndigheter med flera möjlighet att ännu en gång lämna synpunkter på detaljplaneförslaget. Granskningsskedet pågår i två till tre veckor.

Kommunen svarar på inkomna synpunkter i ett så kallat granskningsutlåtande. I det här skedet är planförslaget ofta så pass väl genomarbetat att eventuella förändringar av detaljplaneförslaget små.

Efter eventuella justeringar tar samhällsbyggnadsnämnden upp detaljplaneförslaget för beslut om antagande. Det innebär att nämnden godkänner att förslaget får bli verklighet. Efter att nämnden har beslutat att anta planen och protokollet är justerat finns beslutet publicerat på kommunens digitala anslagstavla under tre veckor.

Den som har lämnat synpunkter under samråd eller granskning och inte fått dem tillgodosedda, har rätt att överklaga beslutet att anta detaljplanen. En eventuell överklagan måste ske inom tre veckor från den dag då beslutsprotokollet har justerats.

Om detaljplaneförslaget överklagas prövar Mark- och miljödomstolen om den som överklagat har rätt att motsätta sig beslutet och om beslutet ska upphävas eller inte. Om Mark- och miljödomstolen avvisar överklagan kan detaljplanen överklagas för vidare prövning av Mark- och miljööverdomstolen.

Detaljplanen får laga kraft tidigast tre veckor efter att beslutet att anta planen har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Att detaljplanen får laga kraft innebär att den gäller tills den upphävs eller ändras.

Innan byggnationen kan starta planerar den som ska ansöka om bygglovet inför arbetet.

När kommunen ska bygga till exempel vägar, lekparker eller torg inleder vi planeringen med att gå igenom andra pågående arbeten i närområdet, förutsättningarna på platsen, tillgängliga ekonomiska och personella medel, lämplig tidpunkt för arbetet med mera. Det gör vi för att skapa bästa möjliga förutsättningar för byggnationen.

Det första steget i bygglovsprocessen är att göra en bygglovsansökan hos kommunens bygg- och miljönämnd. Det är oftast byggaktören, det vill säga det företag eller den person som bekostar byggnationen, som lämnar in ansökan. Byggaktören är alltid ansvarig för projektet, även om någon annan entreprenör utför själva arbetet.

En bygglovsansökan ska vara skriftlig och innehålla alla uppgifter som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Först och främst behövs ritningar på vad som ska byggas eller utföras, samt en situationsplan som visar var och hur det ska ske. I ansökan ska det också anges vem som är kontrollansvarig, det vill säga en person som ansvarar för att projektet har en kontrollplan och att det följer plan- och bygglagen.

Ansökan ska dessutom beskriva hur projektet kan bidra till vår kommun och hur det samspelar med sin omgivning, exempelvis genom sin arkitektur. Vi vill att det som byggs i Linköping ska vara intressant och något vi kan vara stolta över.

När bygg- och miljönämnden tagit emot en komplett ansökan börjar de med att granska ärendet mot detaljplaner och andra bestämmelser i det aktuella området. De tittar på om byggnaden passar för sitt ändamål, om den är estetiskt tilltalande och om den är tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar. I vissa fall är nämnden också skyldig att låta grannarna i området lämna synpunkter, så kallat grannehörande. Det gäller särskilt om projektet ligger utanför detaljplanelagt område, strider mot en befintlig detaljplan eller på annat sätt påverkar de närboende.

I det här skedet tar bygg- och miljönämnden beslut om bygglovet ska beviljas eller avslås, det vill säga om projektet får genomföras eller inte. När ett bygglov beviljas skickar nämnden ut information om det till eventuella grannar. Beslutet offentliggörs även i dagstidningar, genom att kommunen annonserar.

Nu finns det även tid för eventuell överklagan, normalt tre till fyra veckor. Om ingen överklagar beslutet inom denna period får bygglovet laga kraft. Projektet måste påbörjas inom två år och vara klart inom fem år, annars upphör bygglovet att gälla.

När bygglovet är beviljat blir nästa steg att planera och organisera byggnadsarbetet. Detta görs oftast vid ett tekniskt samråd mellan en representant för bygg- och miljönämnden och den kontrollansvarige. Här går parterna igenom kontrollplanen och de tekniska krav som finns, exempelvis markens förutsättningar, byggnadens konstruktion, brandsäkerhet och energiberäkningar.

Det sista steget i bygglovsprocessen är startbeskedet. Det lämnar bygg- och miljönämnden ut när kontrollplanen är bestämd och när de har bedömt att projektet uppfyller kraven i plan- och bygglagen. Innan startbeskedet får projektet inte påbörjas.

När byggnationen har planerats genomförs en projektering. Det innebär att kommunen eller byggaktören förbereder inför byggnationen och gör en detaljerad planering för hur arbetet ska utföras.

För byggnation på mark som kommunen äger skickar kommunen ut anbudsförfrågningar, när projekteringen är klar. Det innebär att kommunen frågar företag vem som kan utföra arbetet och till vilken kostnad.

Den lämpligaste entreprenören får i uppdrag att utföra arbetet åt kommunen. Under byggnationen har kommunen löpande kontakt med entreprenören för att se hur arbetet går och att tidplanen följs.

En annan offentlig eller privat aktör som ska bygga på sin mark kan ha egna resurser för projektering och utförande, men ofta kan även de behöva handla upp projektör och entreprenör.

I en slutbesiktning kontrollerar en besiktningsman att bygget blivit precis som det var tänkt. Om något i slutresultatet inte stämmer med den plan som fanns från början, ska det justeras av byggentreprenören.

Efter de sista justeringarna har bygg- och miljönämnden ett slutsamråd på byggarbetsplatsen tillsammans med byggaktören och entreprenören. Här går de igenom kontrollplanen för att säkerställa att den har följts.

Det sista steget i byggprocessen är slutbeskedet. Det lämnar bygg- och miljönämnden ut när de anser att alla krav är uppfyllda och att den nya byggnaden får börja användas.

För ett kontor, en skola eller bostadshus innebär slutbeskedet att företag och människor kan flytta in, för en lekplats att barnen får börja leka. För Linköping betyder det att en plats eller ett område har utvecklats till något helt nytt.

När det som har byggts på kommunens mark (så kallad allmän platsmark) är färdigt lämnar den projektledare som ansvarat för projektet över ansvaret till de tjänstepersoner som ska se till att platsen underhålls.