Snabbnavigation

Hoppa till huvudinnehåll

Detaljplanering

Detaljplaner anger vad mark- och vattenområden får användas till, exempelvis bostäder, arbetsplatser, gator och parker. Detaljplanen avgör också hur stora och höga hus som får byggas och hur marken ska ordnas. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för detaljplaneringen.

Gällande detaljplaner 

Alla gällande detaljplaner (planer som vunnit laga kraft) hittar du i Linköpings karta. Zooma in tills dess att beteckningarna visas och klicka sedan på den plan du vill ha information om.

Detaljplaner öppna för synpunkter

Planprocessen

Här kan du som invånare få en inblick i planprocessen och hur en detaljplan blir till.

Startskede

Samhällsbyggnadsnämnden ger i uppdrag till detaljplaneavdelningen att påbörja ett planarbete. Arbete med att ta fram detaljplanen påbörjas och inleds med analyser och bedömningar av exempelvis förutsättningar, möjligheter och begränsningar.

 

Program

En detaljplan kan, om kommunen anser att det är lämpligt, grundas på ett planprogram som anger utgångspunkter och mål för planen. Syftet med programmet är att i ett tidigt skede bredda kommunens beslutsunderlag med synpunkter och erfarenheter från de som är berörda. När programmet utarbetas genomförs ett programsamråd, där synpunkter inhämtas från berörda. Synpunkter sammanfattas i en samrådsredogörelse.

 

Plansamråd

När kommunen har tagit fram ett planförslag får fastighetsägare, hyresgäster som berörs av förslaget, länsstyrelsen, kommunala myndigheter och andra som har intresse av förslaget möjlighet att lämna synpunkter. Detta kallas samråd. Samrådet är till för att samla information i ett tidigt skede av processen. Allmänheten bjuds in till informationsmöte genom annonsering, där kommunen informerar om detaljplanen och det finns möjlighet att ställa frågor. Du som berörd har ungefär 4 veckor på dig att inkomma med synpunkter, yttrande.

Om de åtgärder som detaljplanen medger bedöms innebära en betydande påverkan på miljön, hälsan eller på hushållningen med mark, vatten och andra resurser skall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas och biläggas planförslaget. Miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad och allsidig bedömning av den inverkan planens genomförande får på de angivna intressena.

Efter samrådet bearbetar detaljplaneavdelningen planförslaget med bland annat utgångspunkt i inkomna synpunkter och kompletterande utredningar. Hur samrådssynpunkter påverkat planarbetet sammanställs i en samrådsredogörelse.

 

Granskning

Efter samrådet bearbetas och ändras eventuellt planförslaget och ställs sedan ut för granskning. Granskningen är ytterligare ett tillfälle för dig som är berörd av förslaget att lämna dina synpunkter. De som yttrat sig under samrådet, och andra berörda, får ett meddelande om att planförslaget ska granskas. Samrådsredogörelsen skickas till de som de som yttrat sig under samrådet.

Annonsering sker i dagstidningar och du som berörd har cirka 3 veckor på dig att lämna synpunkter, yttranden.

Om du berörs av planförslaget och har synpunkter på planen måste du framföra dina synpunkter skriftligt för att senare ha rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen (enligt plan- och bygglagens 13 kapitel). Synpunkterna måste ha inkommit senast innan granskningstiden har gått ut.

Kommunen sammanställer de skriftliga synpunkterna från granskningen i ett granskningsutlåtande och justerar eventuellt detaljplanen. Även synpunkterna från samrådet ska inkluderas i granskningsutlåtandet om dessa inte sammanställts tidigare. När granskningsutlåtandet är färdigt skickar kommunen utlåtandet till dem som lämnat in skriftliga synpunkter.

 

Antagande

Den färdiga detaljplanen antas genom beslut i samhällsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige. Kommunen underrättar därefter de sakägare och andra berörda som framfört synpunkter. Om du som berörd är missnöjd med detaljplanen kan du överklaga kommunens beslut till mark- och miljödomstolen. Du kan bara överklaga planen om du är berörd och om du har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen. Om du till exempel bor i planområdet, äger fastigheter eller har andra rättigheter inom planområdet eller om du är granne till området kan du vara berörd. Du kan också överklaga planen om du anser att processen varit felaktigt genomförd, så kallat formaliafel. Du kan överklaga beslutet under tre veckor, räknat från när kommunen meddelar på sin anslagstavla att planen är antagen. Du skickar ditt överklagande till kommunen.

 

Laga kraft

När tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat vinner detaljplanen laga kraft och börjar gälla. Kommunen informerar om nya detaljplaner på vår webbplats.

Om någon har överklagat detaljplanen vinner den laga kraft när mark- och miljödomstolen eller högre instans slutligt har avgjort ärendet och det beslutet inte har överklagats. Resultatet av ett överklagande kan också bli att planen upphävs och inte vinner laga kraft. 

Ansökan

Här hittar du information om hur du ansöker om planbesked.

Om du vill genomföra åtgärder som kräver detaljplaneläggning eller ändring av gällande detaljplan ska du ansöka om ny eller ändrad detaljplan. Detsamma gäller för områdesbestämmelse.

I din ansökan ska en beskrivning av åtgärden framgå och du ska bifoga en karta som visar vilket område som berörs. Samtliga markägare inom det föreslagna området måste ha godkänt åtgärden för att kommunen ska kunna behandla din ansökan.

Om åtgärden gäller byggnadsverk ska din ansökan innehålla beskrivning och skiss samt en karta som visar byggnadens föreslagna karaktär och ungefärliga omfattning. Det kan exempelvis vara husens högsta våningsantal, uppskattat antal lägenheter eller utformning i stort, till exempel om husen ska vara friliggande eller sammanbyggda.

Om du som sökande önskar att själv ta fram planeringsunderlag inför en eventuell planstart ska det framgå i din ansökan. Med planeringsunderlag menas inventeringar som kartläggning av befintliga förutsättningar. Kommunen gör i samband med planbeskedet bedömningen om det är lämpligt för sökande att ta fram planeringsunderlag samt vilka planeringsunderlag det kan vara.

Om kommunen lämnar ett positivt planbesked där planeringsunderlag anges är det du som sökande som gör bedömningen av eventuella risker (ekonomiska och tidsmässiga) med att ta fram planeringsunderlag i förväg. Det är kommunen som ska säkerställa att planeringsunderlaget visar planeringsförutsättningarna på ett korrekt sätt. Bedömning sker först i samband med faktisk start av detaljplanen, vilket betyder att du kan behöva komplettera och/eller göra om planeringsunderlaget.

Bedömning om planeringsunderlag innebär inte ett beslut om hur ett kommande detaljplanearbete bedrivs och i vilket grad sökande kan ta fram utredningar under detaljplanearbetet.

Du som sökande har också möjligheten att begära att Länsstyrelsen i ett tidigt skede yttrar sig över vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas för att Länsstyrelsen ska kunna ta ställning till hur planläggningen förhåller sig till Länsstyrelsens bevakningsområden och ingripandegrunder. En sådan begäran ska framgå i planansökan och kommunen gör bedömningen om det är lämpligt.

Du får ett beslut om planbesked inom fyra månader från det att en komplett ansökan kommit in till Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. När kommunen har tagit emot en fullständig ansökan får du en bekräftelse med information om vilken handläggare som kommer att utreda ditt ärende. Beslut om besked tas sedan av samhällsbyggnadsnämnden. Efter nämndmötet där beslut tagits i ditt ärende skickas beskedet ut till dig som sökande.

Vid ett positivt planbesked meddelar kommun i planbeskedet när kommunen bedömer att detaljplanearbetet tidigast kommer kunna starta. Ett positivt planbesked innebär ingen garanti för innehåll och omfattning eller att en detaljplan slutligen kommer att antas av samhällsbyggnadsnämnden.

Om du får ett negativt besked kommer skälen för detta att anges i planbeskedet.

Ett planbesked är ett kommunalt beslut som inte är bindande och som du inte kan överklaga. För närvarande tar kommunen inte ut någon avgift för planbesked. Det efterföljande detaljplanearbetet, inklusive alla nödvändiga utredningar, bekostas alltid av den sökande/fastighetsägaren.

Pågående detaljplaner

Här finner du detaljplaner som har fått ett startbeslut eller befinner sig i samråds-, gransknings- eller antagandeskede. Du hittar även de planer som har överklagats och de planer som fått laga kraft det senaste halvåret.

Antagande

Aktuella planprogram

Innan kommunen påbörjar ett detaljplanearbete kan ett planprogram behöva tas fram för att översiktligt utreda förutsättningar och visioner. Planprogram görs ofta över ett större område och ger en struktur för bebyggelse, vägnät och grönytor.

Kommunen samråder om planprogrammet med andra förvaltningar, myndigheter och boende i området för att kommunen ska få in synpunkter på förslaget inför fortsatt detaljplanering. Efter samrådet godkänns planprogrammet av samhällsbyggnadsnämnden, men planprogrammet är inte juridiskt bindande.

Ett planprogram brukar ligga till grund för en eller flera detaljplaner för olika delar av det område som planprogrammet har berört.

Här finner du pågående och godkända planprogram.

Program

Pågående områdesbestämmelser

Områdesbestämmelser är ett planinstrument som kommunen kan använda för en begränsad och översiktlig reglering, eller för att ange spelreglerna i ett område inför framtida, mer detaljerad planering. Områdesbestämmelser används bland annat för att säkerställa vissa grunddrag för användningen av mark- och vattenområden. Områdesbestämmelser ger dig inte någon rätt att bygga (så kallad byggrätt) och de ger inte kommunen någon rätt att lösa in mark.

Här finner du pågående områdesbestämmelser.

Områdesbestämmelser

Senast uppdaterad den 14 juni 2021

Chatta
Chatta. Fäll ut menyn

Kontakt Linköping


Välkommen till Linköpings kommuns chatt. Chatten är öppen vardagar kl 8-16.

Vi som svarar är samhällsvägledare på Kontakt Linköping. Om du lämnar personuppgifter till oss behandlar vi dem såhär: