Landsbygdsutveckling

Linköpings kommun har en stor och levande landsbygd och goda yttre förutsättningar för både boende, rekreation och företagsamhet. Landsbygdsgeografin skiljer sig mycket åt och innehåller allt från slätt, åkermark och hagar, skogslandskap, kanalsystem, och naturskyddsområden. I princip all landsbygd i kommunen kan räknas som tätortsnära.

Linköpings kommun har länge aktivt arbetat för landsbygdens positiva utveckling. Sedan 1987 finns en landsbygdsgrupp tillsatt och kommunen har även en anställd landsbygdsstrateg.

Aktuellt inom landsbygdsutveckling

Landsbygdsstrategi

Landsbygdsstrategin är en nulägesanalys av kommunen - hur ser det ut på landsbygden och vad är unikt för Linköping? Den anger även strategiska inriktningar för framtiden.

Strategin är uppbyggd tematiskt och behandlar framförallt frågor över vilka kommunen har inflytande/bestämmanderätt.

Byalag och andra aktörer på landsbygden samt politiken, kommunala förvaltningar och kommunala bolag har varit delaktiga i framtagandet av den ursprungliga strategin, som togs fram 2013.

Landsbygdsstrategin har sedan aktualitetsprövats (uppdaterats) under våren 2018. Det innebär att Kommunledningsförvaltningen (på uppdrag av kommunstyrelsen) har gått igenom dokumentet och daterat upp främst fakta, data och förändringar som har gjorts i andra styrdokument. Exempelvis ny Översiktsplan för landsbygden och småorterna, ny VA-plan för landsbygden och kommunens Naturvårdsprogram. Det nya dokumentet har godkänts av kommunfullmäktige 2018-06-19.

Översiktsplan

Översiktsplanen för landsbygden och småorterna har en tydlig inriktning på landsbygdsutveckling.

Landsbygdsstatistik

2012 togs en rapport med statistik för Linköpings omland och landsbygd fram. I slutet av 2018 uppdaterades den.

Det finns ingen vedertagen definition av begreppet ”landsbygd” på nationell nivå. Istället pratar man om ”flera olika landsbygder” beroende på sammanhang. I Linköping har vi valt att kalla allt utanför Linköpings tätort (centralorten/själva staden med dess stadsdelar) för Linköpings omland. Här bor drygt 44 000 personer (28 procent) av befolkningen i kommunen. I omlandet bor 37 procent av alla barn i skolåldern. Det innebär att andelsmässigt bor fler skolbarn i omlandet än i Linköpings tätort.

Om man räknar bort de sju större tätorterna (utanför Linköpings tätort) med mer än 1 000 invånare (till exempel Ljungsbro och Vikingstad) så bor det drygt 20 000 personer på det vi kallar ”landsbygd”. Räknar man även bort de 12 tätorterna med 200-1000 invånare återstår det 16 000 invånare på det vi kallar ”ren landsbygd”

Av Linköpings yta är ungefär 7 procent bebyggd mark. 36 procent används som jordbruksmark (förmodligen bland Sveriges finaste) mot 8 procent i Sverige som helhet. 40 procent är skogsmark och 8 procent är ”övrig mark”.

Förutom redovisningar av befolkning och markanvändning innefattar rapporten redovisningar av utbildningsbakgrund och arbetsmarknad, företagande, res-/kommunikationsvanor, kommersiell och kommunal service med mera.

Landsbygdsstatistiken kommer att uppdateras i slutet av innevarande mandatperiod.

Leader Folkungaland

Leader är en metod för landsbygdsutveckling som funnits inom EU sedan början av 1990-talet. Leader har ett ”Bottom-up” perspektiv och arbetar genom att olika aktörer på landsbygden (privata, ideella och offentliga) samarbetar för att driva på utvecklingen i just deras hembygd.        

Linköping är med i Leader-området Folkungaland sedan dess start 2007. Från Leader Folkungaland kan aktörer på landsbygden som har en utveckling/projektidé ansöka om medel för att kunna förverkliga sin idé. Projektägarna måste alltid bidra med något själva, till exempel ideell tid.

Är du intresserad av att veta mer om Leader eller har du kanske en projektidé som du söker finansiering till, kontakta Leader Folkungaland så hjälper de dig.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 11 januari 2019