Orosanmälan barn

Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Alla barn har rätt till en trygg och säker miljö och ska skyddas mot alla former av utnyttjande, övergrepp, kränkningar och diskriminering.

Om ett barn far illa eller riskerar att fara illa är det socialtjänstens uppgift att ge barn och föräldrar råd, stöd och behandling. Barnets bästa ska alltid stå i centrum.

Göra en orosanmälan

Linköpings kommun handlägger orosanmälan för barn som vistas eller är folkbokförda i kommunen. Om du vill göra en orosanmälan för barn som vistas eller är folkbokförda i en annan kommun ska du vända dig till den aktuella kommunen.

Om du vill göra en orosanmälan använder du vår e-tjänst.

Om du inte kan använda e-tjänsten eller har frågor om orosanmälan kan du kontakta Mottagning barn och unga på Socialförvaltningen. Kvällar och helger kan du kontakta Socialjouren. Kontaktuppgifter finns längst ner på denna sida.

Om du vill vara anonym

Du som privatperson kan göra en anonym anmälan. Vill du vara anonym ska du inte uppge ditt namn eller andra uppgifter som kan identifiera vem som gjort anmälan. Om ditt namn blir känt för socialtjänsten kan vi bara undanhålla det i undantagsfall för den/de som berörs av anmälan.

Anmälningsskyldighet

Anställda i verksamheter som berör barn, till exempel förskola, skola, hälso- och sjukvård och tandvård har anmälningsskyldighet. Det betyder att de i sitt arbete är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de misstänker att ett barn far illa. De är även skyldiga att lämna uppgifter som kan ha betydelse för en pågående utredning på Socialförvaltningen. Anmälningsskyldigheten gäller barn och unga som är 0-18 år. 

Om du är anmälningsskyldig ska du göra en skriftlig anmälan. Det underlättar om du använder vår e-tjänst. Som anmälningsskyldig kan du inte vara anonym.

När ska jag anmäla?

Du behöver inte vara säker på att barnet far illa, utan det är Socialförvaltningens ansvar att bedöma och eventuellt utreda barnets situation. Det viktiga är att Socialförvaltningen får kunskap om barn som kan behöva stöd eller skydd i ett tidigt skede. Det kan exempelvis vara att barnet eller föräldrarna har ett missbruk, att barnet utsätts för våld och/eller övergrepp, att barnet inte får tillräcklig känslomässig eller praktisk omvårdnad eller andra svårigheter som inte blir till barnets bästa.

Om du är osäker på om du ska anmäla kan du kontakta Socialförvaltningen och rådfråga utan att nämna barnets eller familjens namn. Kontakta mottagningen för barn och unga.

Kontakt med vårdnadshavare

Att prata med vårdnadshavaren om din oro för ett barn kan kännas svårt, och de kanske reagerar starkt. Vår erfarenhet är ändå att det bästa oftast är att prata med vårdnadshavaren om den oro du känner. De får då också möjlighet att vara delaktiga.

Däremot ska du inte prata med vårdnadshavaren om din oro gäller barnmisshandel, hedersrelaterat våld eller sexuella övergrepp. Det underlättar för utredningen och skyddar barnet.

Vad ska en anmälan innehålla?

• Lämna så tydliga uppgifter om barnet och situationen som möjligt.
• Berätta hur du har fått kunskap om situationen.
• Vad är det för händelser som gör dig orolig?
• Berätta om barnet har sagt något särskilt, vad och till vem.
• Beskriv barnet.
• Beskriv din oro för barnet och hur du ser att situationen påverkar barnet.
• Beskriv hur länge du har känt oro.
• Skriv om du vet att det finns tolkbehov.

Återkoppling till anmälare

Om du har gjort en orosanmälan som privatperson har du inte rätt att få återkoppling på något sätt.

Om den som gjort anmälan har anmälningsskyldighet får Socialförvaltningen informera anmälaren om en utredning har inletts, om en utredning pågår eller inte har inletts. Ambitionen är att alltid ge återkoppling till anmälare med anmälningsskyldighet, men om du inte hör något - ta kontakt med Socialförvaltningens mottagning barn och unga.