Snabbnavigation

Hoppa till huvudinnehåll

Är du orolig för någon i din närhet?

Är du anhörig, vän, arbetskamrat eller arbetsgivare till någon som lever med våld, hot eller kontroll från någon närstående? Du kanske har en önskan om att hjälpa till men känner dig osäker på hur du ska agera och ge stöd?

Foto: Scandinav Bildbyrå

Att se att någon fara illa i en relation kan vara mycket svårt. De flesta upplever sig maktlösa och vet inte vad de ska göra för att hjälpa. Om du tänker att du kan vara ett stöd för personen så finns det saker som du kan göra. Ett stöd från nätverket kan leda till att en person får kraft att ta sig ur en destruktiv relation, ibland kan det vara helt avgörande att någon ställer frågor.

Tecken att vara uppmärksam på

Det finns flera tecken som tyder på att en person är utsatt för våld av sin partner. Det kan handla om att:

  • hen hör allt mer sällan hör av sig till familj och vänner.
  • hen anpassar sin vardag till sin partner.
  • partnern ringer eller sms:ar ofta, och vill veta var hen är och med vem.
  • partnern ständigt skjutsar hen till och från jobb/aktiviteter.
  • du upplever det som att hen blir korsförhörd när hen gjort något på egen hand.
  • hen ställer in aktiviteter i sista stund.
  • du misstänker att hen inte får ta egna beslut eller inte får se ut som hen vill.
  • paret bråkar offentligt och hen ursäktar partnern i efterhand.
  • saker och inredning i hemmet visar tecken på våld.
  • hen svarar undvikande på frågor om semester och helger.
  • hen har upprepad korttidsfrånvaro från arbete eller studier.

Var också observant på fysiska tecken som blåmärken, rivmärken och skrubbsår. Det är inte ovanligt att en våldsutsatt skämtar bort det eller svarar undvikande om någon frågar hur hen fått dessa märken.

Vad kan jag göra? 

  • Hitta ett tillfälle att prata enskilt med hen.
  • Lyssna på hens berättelse.
  • Visa att du kan vara ett stöd om hen vill det.
  • Förmedla hopp – ingen ska behöva stå ut med våld.
  • Berätta att det finns stöd att få.
  • Berätta att du finns kvar om hen vill vända sig till dig vid ett senare tillfälle.
  • Visa att du är orolig för hur hen har det.
  • Rekommendera hen att prata med någon utomstående, till exempel inom kvinnojour eller socialtjänst.
  • Även om du blir avvisad av hen, ge inte upp, fråga flera gånger.

Du kan göra en polisanmälan. Våld i nära relationer kan vara ett brott och faller då under allmänt åtal.

Vad kan jag göra som chef/arbetsgivare?

Våld i nära relationer påverkar individens hälsa och ger konsekvenser för hens hela livssituation. Arbetsplatsen kan spela en avgörande roll för att en våldsutsatt ska komma ur ett en våldsam relation.

Det är viktigt att du som chef och arbetsgivare vet hur du ska agera när någon medarbetare är utsatt för våld i nära relation. Om medarbetaren är utsatt påverkar det hälsan och kan även innebära sjukskrivning. Som chef kan du hjälpa medarbetaren.

Du har också ett ansvar för att dina medarbetarna har kunskap om våld i nära relationer. Det bidrar till att även arbetskamraterna får en förståelse och kan upptäcka eller ge stöd till en utsatt kollega.

Att identifiera våld i nära relationer

Våld syns sällan utanpå. De första tecknen på våld i nära relationer kan ofta vara att den utsatte har svårt att delta aktivt i arbetslivet. Naturligtvis kan olika problem bero på andra omständigheter. Det kan handla om den psykiska arbetsmiljön eller andra svåra situationer i hemmiljön. Följande kan tyda på att medarbetaren är utsatt för våld i nära relation:

  • upprepad korttidsfrånvaro
  • långtidssjukskrivning utan känd orsak
  • svårigheter att ändra schema eller byta arbetspass
  • svårigheter att delta i aktiviteter utöver arbetstid
  • samarbetsproblem på jobbet
  • partnern lämnar och hämtar alltid vid arbetet
  • partnern är överbeskyddande och kontrollerande
  • tät telefonkontakt med partnern under arbetspass
  • stort ansvar för hem, partner och barn
  • avsaknad av umgänge med släkt och vänner
  • återkommande smärta, till exempel magont eller huvudvärk. som inte orsakas av ett identifierat problem
  • stressymptom, koncentrationssvårigheter
  • ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter
  • ätstörningar, matsmältningsproblem
  • riskbruk av alkohol eller droger

 

Barn och ungdomar som upplever våld och hot

Barn och ungdomar som upplever våld i hemmet betraktas i Sverige som brottsoffer. Barn och unga som lever i familjer där det förekommer kränkningar, hot och fysiskt våld far illa. Alla vuxna har ett ansvar att reagera om vi förstår att ett barn eller en ungdom behöver hjälp. Du kan kontakta socialtjänsten för att göra en orosanmälan.

Hjälp nu

Polisen når du på 114 14, men vid en akut situation ring 112.

Mottagning - Barn och unga

Till e-postformulär för Mottagning - Barn och unga

E-post: socialomsorgsforvaltningen@linkoping.se

Telefon: 013-20 61 88
Telefontid: vardagar 9.00–11.30, 13.00–16.00

Besöksadress: Barnhemsgatan 2 (se karta) Öppettider: Receptionen är öppen vardagar 08.00-11.30 och 13.00-16.00 (sommartid till 15.00).

Postadress: Social- och omsorgsförvaltningen
Individ- och familjeomsorg
Box 356
581 03 Linköping

Närmaste parkering finns i Akilles parkeringshus. Det finns två parkeringsplatser utanför receptionen för dig som är rörelsehindrad och har parkeringstillstånd för det.

Mottagning - Vuxna

To e-mail form for Mottagning - Vuxna

E-mail: socialomsorgsforvaltningen@linkoping.se

Phone: 013-20 69 00
Phone hours: vardagar 9.00–10.30, 13.00–14.00

Visiting address: Barnhemsgatan 2 (see map) Hours: Receptionen är öppen vardagar 08.00-11.30 och 13.00-16.00 (sommartid till 15.00).

Mailing address:
Social- och omsorgsförvaltningen
Box 356
581 03 Linköping

Närmaste parkering finns i Akilles parkeringshus. Det finns två parkeringsplatser utanför receptionen för dig som är rörelsehindrad och har parkeringstillstånd för det.

Socialjouren

Telefon: 013-20 75 26
Telefontid: Måndag-torsdag 17-24, Fredag 17-01, Lördag 13-01, Söndag 13-24

Midsommarafton, julafton och nyårsafton är Socialjouren öppen klockan 13-17.

Vart vänder jag mig får att få stöd och råd?

Våld i nära relationer

Utöver vår telefontid kan du ringa till oss dygnet runt och tala in på telefonsvararen hur du vill att vi ska kontakta dig. Vi lyssnar av telefonsvararen dagtid på vardagar.

Till e-postformulär för Våld i nära relationer

E-post: vnr@linkoping.se

Telefon: 013- 20 52 10
Telefontid: Tisdag 8.15-9.00

Besöksadress: Ågatan 31 (se karta)

Postadress:
Linköpings kommun
Leanlink, Råd & Stöd
Våld i nära relationer
581 81 LINKÖPING

Webbadress: http://www.leanlink.se/vnr http://www.leanlink.se/vnr

Övrigt:
Samordnare nås på telefon: 013-20 72 12

Ansvarig chef:
Christina Eklöf
Telefon: 013-26 31 11

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 6 augusti 2020

Chatta. Fäll ut menyn

Kontakt Linköping


Välkommen till Linköpings kommuns chatt. Chatten är öppen vardagar kl 8-15.

Vi som svarar är samhällsvägledare på Kontakt Linköping. Om du lämnar personuppgifter till oss behandlar vi dem såhär: