Snabbnavigation

Hoppa till huvudinnehåll

Invasiva främmande arter

Invasiva främmande arter är djur eller växter som med människans hjälp tagit sig till en region där de sprider sig på ett sätt som hotar den inhemska biologiska mångfalden.

Parkslide

Invasiva främmande arter kan medföra negativa effekter för till exempel lantbrukare, fiskerinäringen och för friluftslivet. Som fastighetsägare bör man känna till problematiken kring dessa arter så att man kan vidta lämpliga åtgärder och hjälpa till att minska spridningen. På denna sida samlar vi information om våra vanligaste invasiva arter, såsom kännetecken och rekommendationer för bekämpning. 

Invasiva främmande arter

De arter som vi främst har problem med i Linköpings kommun i dagsläget är parkslide, jätteloka, jättebalsamin och vattenpest. De tre förstnämnda har varit populära trädgårdsväxter och spridit sig via kompostjord, trädgårdsavfall eller när trädgårdar övergivits. Framförallt parkslide finns fortfarande kvar i flera trädgårdar i staden. Vattenpest har kommit ut i vattendragen via akvarievatten och kan ställa till stora problem för båttrafik och vid badplatser. Du kan läsa mer om kännetecken och bekämpning av dessa arter nedan. 

Slideväxter

Slideväxterna har bambuliknande och märkbart ihåliga stjälkar. De kan bli 2-4 meter höga och kan växa i allt från en enskild stjälk till stora och täta buskage. Parkslide har hjärtformade blad som blir ungefär lika stora som en handflata. Jätteslidens blad är mer utdragna och flera decimeter stora. Hybriden mellan parkslide och jätteslide ser ut som ett mellanting. Blommorna hos slideväxterna sitter i klasar och dyker upp först i september.

Artportalen, SLU artdatabanken

Bekämpning och hantering av slideväxter

Slideväxterna bekämpas genom “knäck och täck”-metoden vilket innebär kapning av stammarna strax under markytan, alternativt i samband med första höstfrosten. Platsen inklusive en zon på 2-3 meter täcks sedan med markduk och ett 30 centimeter tjock lager jord eller grus. Om slideväxten återhämtar sig under samma säsong bekämpas den på samma sätt igen.

Slideväxterna bör inte bekämpas via grävning eftersom arten har en mycket god förmåga att sprida sig via utlöpare om rotsystemet blir skadat. Alla kapade växtdelar förpackas i dubbla soppåsar och körs till Tekniska Verkens avfallsanläggning för förbränning. Slideväxterna har en god förmåga att bilda nya bestånd från små växtdelar, det är därför viktigt att redskap som används till kapning rengörs så att växtdelar inte sprids. Av denna anledning är det också ytterst olämpligt att använda gräsklippare, trimmer eller liknande redskap i eller i närheten av områden där man vet eller misstänker att slideväxter finns.

I dagsläget rekommenderar Naturvårdsverket att man endast bekämpar slidearterna om det är tydligt att de växer sig större från år till år, eftersom många förekomster snarare sprids mer av bekämpningsförsök. Linköpings kommun bekämpar vissa utvalda bestånd på kommunens mark för att få mer kunskap om hur slideväxterna reagerar på olika bekämpningsinsatser.

Jätteloka

Jättelokan kan bli uppåt tre meter hög och får flera stora blomställningar med små vita blommor. Bladen kan bli upp till en meter breda. Bladens kanter är tandade och formade ungefär som lönnlöv. Jättelokan blommar under juli-september.

Jätteloka kan förväxlas med björnloka som är en inhemsk växt som inte ska bekämpas. Till skillnad från jättelokan blir björnlokan bara omkring en meter hög och har hår på stjälk och blad. Strätta och kvanne är andra inhemska växter som kan se ut som jätteloka på håll men som inte ska bekämpas. För att se skillnad på de olika växterna är det enklast att titta på bladen. Jättelokans växtsaft kan ge svåra brännskador vid exponering för solljus, undvik därför att röra växter som du misstänker kan vara jätteloka. Vid bekämpning av jätteloka bör ingen hud vara exponerad och skyddsglasögon eller visir kan med fördel också användas. Om möjligt bör  insatserna även planeras in till molniga dagar.

Bekämpning och hantering av jätteloka

Jättelokan bekämpas helst innan knopputveckling, då räcker det att man kapar stammen strax under markytan med en spade. Om växten blommar eller har långt gången knopputveckling så träs en avfallspåse försiktigt runt blom-/ knoppställningen innan skaftet skärs av, sedan körs detta till Tekniska Verkens avfallsanläggning för förbränning. När knoppar eller blommor tagits omhand kapas stammen strax under markytan med en spade. Stam och blad kan lämnas på platsen om det inte finns någon risk att människor kommer i kontakt med växtdelarna, annars körs även dessa växtdelar till förbränning.

Jättebalsamin

Jättebalsamin kan bli upp till 2,5 meter hög. Den har långsmala, mörkgröna blad med tandad kant och stora rosa, orkidéliknande blommor. Jättebalsaminen bildar ofta stora bestånd och blommar under juli-september. Arten växer i anslutning till rörliga vattendrag som ofta för med fröna till nya platser. Se dig gärna om i närområdet efter fler bestånd om du stöter på jättebalsamin.

Bekämpning och hantering av jättebalsamin

Jättebalsamin bekämpas med kapning i god tid innan blomning. Blomknoppar kan eftermogna och släppa frön även efter att stjälken är avkapad, därför är det  viktigt att kapningen genomförs i god tid. Om knopparna är på väg att spricka ut i blom eller om ett bestånd i blomning upptäcks bör knoppar och blommor packas i sopsäckar och köras till Tekniska Verkens avfallsanläggning för förbränning. Annat växtmaterial kan lämnas kvar på platsen.

 

Vattenpest

Vattenpest är en undervattensväxt som har korta blad längs hela stjälken och bildar långa slingor. Vattenpest bildar stora sammanhängande bestånd och sprids lätt till nya platser genom att små växtdelar fastnar på vattenfarkoster eller djur. I Linköpings kommun finns två arter av vattenpest, vanlig vattenpest och smal vattenpest. Båda arterna är invasiva. Vattenpest trivs bäst i grunda och näringsrika vattenmiljöer. I Linköpings kommun är den noterad i nästan alla stora sjöar, med stora förekomster i framförallt Roxen och Norrbysjön.

Artportalen, SLU Artdatabank

Bekämpning och hantering av vattenpest

Bekämpning av vattenpest är en stor praktisk utmaning och ger endast lokala och kortvariga positiva resultat. Vid vissa badplatser i Roxen, Norrbysjön och i Stångåns yttre delar bekämpas vattenpest genom att växten klipps och samlas upp, för att farleden ska vara farbar. Dessutom bekämpas vattenpesten i vissa återskapade våtmarker som kan tömmas och bottenfrysas på vintern, såsom Rosenkällasjön och Frökärret i naturreservatet Tinnerö eklandskap. 

Eftersom vattenpest lätt kan etablera sig i nya vattenmiljöer genom spridning av små växtdelar är det mycket viktigt att båtar och annan utrustning rengörs och rensas ordentligt när de flyttas mellan olika vattensystem. Om man samlar upp vattenpest bör detta köras till Tekniska Verken för förbränning. Akvarie- och dammvatten ska aldrig tömmas i naturen.

Naturvårdsverket har även samlat bra information kring invasiva främmande arter på sin webbsida.

Dumpa inte trädgårdsavfall i naturen!

Det är förbjudet att dumpa trädgårdsavfall på kommunens mark. Trädgårdsavfall som dumpas naturområden medför en stor risk för att invasiva arter sprids i naturen. Trädgårdsavfall ska köras till någon av de avfallsstationer som finns runtom i kommunen. Exempel på trädgårdsväxter som ofta återfinns i naturen är mahonia, vintergröna, murgröna, snöbär och häckspirea. Vi behöver alla hjälpas åt för att minska risken att invasiva främmande arter sprids i våra trädgårdar och i naturen.

Lagstiftning och kommunens arbete

Ansvaret för bekämpning av invasiva främmande arter ligger på varje enskild fastighetsägare. Det finns en EU-förordning som beskriver vad man har för skyldigheter kring hantering av utpekade invasiva främmande arter och en liknande svensk lagstiftning för ytterligare arter är under framtagande. Av arterna som vi listat ovan är det jätteloka, jättebalsamin och smal vattenpest som omfattas av EU-lagstiftningen och som innebär vissa juridiska skyldigheter för berörda fastighetsägare.

Linköpings kommun har tagit fram rutiner för hur dessa arter ska bekämpas på kommunens mark, med utgångspunkt i EU-förordningen, rekommendationer från Naturvårdsverket och våra lokala förutsättningar. Det finns arter som kan uppfattas som invasiva och främmande men som inte omfattas av lagstiftningen gällande invasiva främmande arter. Exempel på sådana växter kan du läsa om i stycket ovan om trädgårdsavfall. Exempel på djur som kan uppfattas som invasiva och främmande är storskarv, vildsvin och dovhjort. Mer information om hantering av inhemska djurarter hittar du på webbsidan om jakt och viltvård.

Rådgivning

Rådgivning kring hantering av invasiva främmande arter på privata fastigheter som inte berör kommunens mark fås i första hand av Länsstyrelsen.

Tipsa oss!

Har du sett någon invasiv främmande art på kommunens mark? Hör av dig till Kontakt Linköping med så noggrann beskrivning som möjligt av platsen och gärna med en bild på arten.Du kan även rapportera in fynd av invasiva främmande arter till Naturvårdsverket via något av formulären i länken nedan.

Kontakt Linköping - kommunens center för medborgarservice

Till e-postformulär för Kontakt Linköping

Telefon: 013–20 60 00
Telefontid: måndag-fredag klockan 07.30-17.00. (juni - augusti, 07:30-16:00)

Senast uppdaterad den 23 september 2021