Stadsplanering och bebyggelse
Här hittar du information kring stadsplanering och bebyggelse för Linköpings stad. En generalstadsplan från 1923 och en stomplan från 1945.
Arbetet med att stadsplan påbörjades av stadsingenjören J. B. Carlson, som utarbetade de båda stadsplanerna för norra och södra staden 1904-1911. 1912 anställdes Gustaf Linden som stadsarkitekt och påbörjade ett större arbete. Vid den internationella stadsbyggnadsutställningen i Göteborg 1923 väckte hans plan för Linköping stor uppmärksamhet. Deltagarnas intresse för planen och hur den förankrats i Linköpings förutsättningar blev så stort, att Linköpings stad nödgades arrangera resor med extratåg för att Linden på plats skulle kunna visa hur planen skulle kunna genomföras.
Generalstadsplanen strävade efter ordning och organisation av staden. De grundläggande idéerna har alltsedan dess legat till grund för stadens utveckling. Ett av huvuddragen i planen är att trafiken skulle organiseras med en ringled kring staden som sammanhållande länk. I takt med stadens expansion flyttades ringleden utåt och den gavs på senare i väster sträckningen Industrigatan-Vallarondellen-Vallaleden-Haningeleden, vilken dock inte fullbordades genom att Vallaleden aldrig byggdes.
1924 godkände stadsfullmäktige generalstadsplanen.
Begreppet stomplan infördes i 1931 års stadsplanelag för områden i städerna som borde planläggas för ”framtida ordnande och bebyggande”. I Linköping bedrevs stomplanearbetet av en kommitté, som tillsattes 1943 och i maj 1945 presenterades en stomplan för stadsfullmäktige.
Kommittén framhöll att det färdiga resultatet var att betrakta som en generalplan, ett begrepp som dock inte fanns i stadsplanelagen, men det färdiga resultatet avsågs ha ett vidare syfte än stomplanens: ”En generalplans viktigaste uppgift är att lämna riktlinjer för och tjäna till ledning vid stadsplaners upprättande. Man kan också säga, att den innebär en prognos rörande utvecklingen på olika samhällets områden”.
Stomplanen satte i och för sig gränser för det framtida arbetet, men detta skulle ha sin utgångspunkt i denna plan. Stomplanen inriktades i huvudsak på tre områden: kommunikationer, vatten och avlopp samt markdispositionsfrågor. Stomplanen finns tryckt i Linköpings stadsfullmäktiges handlingar 1945, del 15 (den hittar du i sin helhet i arkivportalen).
Efter stomplanens antagande fortsatte planarbetet med en förberedande generalplanekommitté 1948-1954, utöver de övriga planfrågor som samtidigt behandlades av stadsplanekontoret. 1954 önskade länsstyrelsen att en regional planering behövde genomföras och som svar på detta inrättade stadsfullmäktige samma år en särskild generalplanekommitté.
Litteratur:
Sven E. Noreen, ”Stadsplanering och bebyggelse 1910-70”, i Linköpings historia, del 5 (1981), s. 145-189; om 1945 års stomplan och det tidiga generalplanearbetet särskilt s. 184-186.
Översikt av tidigare planarbeten samt underlag för den särskilda generalplanekommitténs arbete ingår i Linköpings stadsfullmäktiges handlingar 1954, del 22, s. 111-127.