Vilka var de?

Eva Hanzén var född 8 februari 1869 i Hed, Västmanland, död 17 september 1941 i Linköping. Hon var dotter till smidesinspektorn Gustaf Reinhold Rose och Augusta Amalia Fahlström. Eva var gift med Johan Hanzén, publicist, redaktör för och utgivare av Östgöten 1910-1931 och 1933-1935, kommunalman i Linköping (ledamot av drätselkammaren m.m.)

Utbildning och yrke: Examen från Högre lärarinneseminariet i Stockholm innan hon bosatte sig i Skåne ett antal år och arbetade som lärarinna där. Kom sedan till Linköping och blev lärarinna i svenska och biologi vid Linköpings elementarläroverk för flickor (vikarie fr.o.m. 1911).

Eva var onekligen en drivande kraft för kvinnornas sak och satt med i otaliga föreningar i staden. Hon var vice ordförande i linköpingsavdelningen av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) och jobbade där även nationellt. Hon engagerade sig också i bland annat Husmodersföreningen. 

Eva Hanzén satt alltså som stadens första kvinnliga ledamot i stadsfullmäktige 1916-1920. Precis som mannen representerade hon liberalerna.

I minnesordet efter henne skrivs: ”Bildad och intelligent, alltid glad och gemytlig med stora insikter på olika sociala områden gjorde hon en verklig insats och var en värdefull tillgång inom de institutioner, hon ägnade sitt intresse.” Eva Hanzén har för övrigt ett rum på hotell Hilma Winblad i Gamla Linköping uppkallat efter sig. 

Anna Tilly, föddes 21 december 1880 i Gottlösa, Veta, död 23 juli 1964 på Hjälmsäter, Linköping. Anna var dotter till träarbetaren och förre hemmansägaren Per Gustaf Petersson som liksom Anna representerade Arbetarpartiet. Moder var Klara Haraldsdotter.

Anna var gift två gånger; Från 1910 med skrädderiarbetaren Karl Leonard Tilly och från 1928 med trädgårdsmästaren Karl Josef Eriksson. Båda äktenskapen slutade i skilsmässa.

Yrke: Anna Tilly hade till skillnad från de flesta av de andra kvinnorna ett yrke utanför skolan. Hon arbetade bland annat som västsömmerska.

Anna satt i stadsfullmäktige för Arbetarpartiet i två perioder; 1919-1920 och 1923-1926. 

Jenny Wallerstedt, föddes 11 april 1870 i Lungsund, Värmland, död 8 januari 1963 i Örgryte. Hon var dotter till sparbankskamreren Axel Gustaf Wallerstedt och Jacobina Amande Öhrn.

Utbildning och yrke: Examen från Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Lärarinna vid Linköpings elementarläroverk för flickor 1890-1919. Undervisade i franska och engelska. Rektor för Risbergska skolan i Örebro 1919-1927.

Jenny Wallerstedt valdes in i stadsfullmäktige för högern våren 1919 tillsammans med tre andra kvinnliga partivänner. Hon satt emellertid bara fyra månader på sin post och avslutade sitt uppdrag i samband med flytten till Örebro.

Värmländska Jenny hade ett stort engagemang i frågor som rörde kvinnors rättigheter och då inte minst rösträtten. Hon blev redan 1903 ordförande i den nystartade linköpingsavdelningen av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt och blev kvar där i 16 år. Hon engagerade sig i Fredrika Bremerförbundet och satt från 1916 som ombud med i Fattigvårdsstyrelsen i Linköping.

Hennes goda språkkunskaper gjorde det möjligt att delta i internationella rösträttskonferenser och möta rösträttskollegor från andra länder. Jenny Wallerstedt utgav också flera läroböcker i franska och engelska. Hon förblev ogift.

Helena (Lena) Larsson var född 7 mars 1883 i Nora bergslags församling, Västmanland, död 2 oktober 1968 i Linköping. Hon var dotter till hemmansägaren Per Larsson och Augusta Vilhelmina Karlsson.

Utbildning och yrke: Folkskollärarinneexamen i Skara 1905. Anställd i Hällefors skoldistrikt 1905-1906. Var från 1906 folkskollärarinna i Linköping och ända fram till sin pensionering 1943. I minnesordet efter henne står det: "Lena Larsson var den borna uppfostrarinnan för sina elever och kontakten med många av dem uppehöll hon livet ut."

Lena Larsson var förutom sina politiska uppdrag mångårig ordförande i Vita bandet samt även verksam i kyrkliga söndagsskolan. Lena kom in lite senare som ledamot i stadsfullmäktige än de andra sju kvinnorna. Hon kom in som ersättare för den liberale partikamraten J.A. Svedberg i oktober 1919. Hon kom sedan att sitta i stadsfullmäktige endast till året efter, 1920. Hon förblev ogift i hela sitt liv.

Sigrid Tersmeden, föddes 31 maj 1878 i Odensvi, Västmanland, död 11 april 1961 i Linköping. Hon var dotter till ägaren av Ryd, S:t Lars, Carl Ludvig Tersmeden och Ebba Charlotta Augusta Gahn. Hon hade tre bröder och tre systrar.

Utbildning och yrke: Examen från Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Extra lärarinna i geografi, svenska och biologi vid Elementarläroverket i Linköping från vårterminen 1911.

Sigrid satt i stadsfullmäktige för högern åren 1919-1921. Hon var ordförande i linköpingshögerns kvinnoförbund samt ledamot av Allmänna Valmansförbundets i Linköping styrelse och arbetsutskott. Sigrid var socialt engagerad och var styrelseledamot. I linköpingskretsen av Svenska Röda Korset och suppleant i styrelsen för Östergötlands hem för medellösa och obotligt sjuka. Sigrid förblev ogift.

Sigrid Örn, föddes 15 september 1860 i Solna, död 9 oktober 1936 i Linköping. Hon var dotter till översten och chefen för Kungliga Första livgrenadjärregementet (Linköping) Anders Gustaf Örn. Denne var stadsfullmäktiges ordförande 1877-1887. Moder var Charlotta Sofia Svedelius.

Utbildning och yrke: Sigrid Örn var lärarinna i teckning och handarbete vid Linköpings elementarläroverk för flickor från och med 1891. Hon hade emellertid ingen formell examen.

Sigrid Örn satt för högern i stadsfullmäktige 1919-1922. Hon var pionjär i Linköping genom att hon var den första kvinnliga nämndledamoten i staden. Redan från och med 1910 var hon ledamot i fattigvårdsstyrelsen, där hon varit kretsmedlem sedan 1895.

Sigrid engagerade sig, precis som sina medsystrar, i en mängd föreningar. Hon var ledamot i och ordförande i Sällskapet för förbättrad fattigvård, ledamot i styrelsen för linköpingskretsen av Röda korset 1914-1923, i styrelsen för Linköpings skollovskolonier 1905-1921, i styrelsen för 

Linköpings enskilda flickskola 1897-1921 samt tidvis även ledamot i flera andra föreningar.

I minnesordet efter Sigrid står det: ”En nobel person, som både i de sammanslutningar hon tjänade och i den tysta hjälpverksamheten genom sina många goda egenskaper tillvann sig beundran.”

Sigrid förblev ogift. I Gamla Linköping finns ett rum uppkallat efter henne på Ulla Winblads hotell. 

Hulda Nyman föddes Hallbäck den 28 september 1862 i Kumla, död i Linköping 6 augusti 1938. Dotter till pigan Maja Lotta Larsdotter. Gift 1892 i Stockholm med Adolf Viktor Nyman som var lokreparatör och verkmästare på Statens Järnvägar.

Hulda Nyman var precis som maken engagerad i Arbetarpartiet. Hon satt samma period som mannen i stadsfullmäktige; 1919-1926.

Minnesord över Hulda: ”Hon deltog sedan yngre dagar livligt i arbetarrörelsen. Linköpings socialdemokratiska kvinnoklubb räknar henne som pionjär.”  

Hedvig Torell föddes den 23 november 1864 i Nyköping, död 19 februari 1939 i Linköping. Hon var dotter till skomakaren och senare arrendatorn Anders Gustaf Andersson och dennes hustru Hedda Sofia Holm. Hedvig gifte sig 1892 med Johan Vilhelm Olausson Torell, plåtmästare.

Yrke: Affärsföreståndarinna i Nyköping och Stockholm, sedan verksam i makens företag. 

Hedvig var mångårigt verksam i högerns kvinnoförbund och under mer än ett par decennier medlem i styrelsen för Allmänna valmansförbundet i Linköping. Hon var medlem i styrelserna för Östergötlands läns arbetsförmedling och Linköpings småskoleseminarium. Hedvig understödde fattigvårds- och skolkoloniverksamheterna och var även aktiv i hjälparbetet för behövande i Norrlands ödebygder.  

Minnesord efter Hedvig Torell; ”Personligen var fru Torell känd som en vidsynt och varmhjärtad människa, som hade förmågan att göra sina stora insikter på skilda områden fruktbärande.”  

Hedvig Torell satt i elva år i stadsfullmäktige för högern; 1919-1930. 

Samtliga personporträtt ovan. Bild: Linköpings stadsarkiv