Ohälsa

Ohälsotalet har successivt minskat i Linköping, även om det har ökat marginellt både 2023 och 2024. För personer i åldern 20-64 år uppgick det totalt till 18,8 dagar 2024, vilket kan jämföras med att det uppgick till 21,4 dagar tio år tidigare. Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män och skillnaden mellan könen uppgick till 9,7 dagar 2024, dvs. det uppgick till 23,9 dagar för kvinnor och till 14,2 dagar för män. Under de senaste tio åren har skillnaden mellan kvinnor och män minskat något, även om gapet ökade på nytt under 2024.

Ohälsotalet är något lägre för utrikes födda än för inrikes födda. 2024 uppgick ohälsotalet för åldern 20-64 år till 16,4 dagar för utrikes födda och till 19,6 dagar för inrikes födda. Det är i åldersgrupperna yngre än 50 år som ohälsotalet är lägre för de utrikes födda än för de inrikes födda. Efter 50 års ålder ökar ohälsotalet snabbare för de utrikes födda än för de inrikes födda. Ohälsotalet för de utrikes födda uppgår till 22,2 dagar för dem i åldern 50-54 år, till 35,8 dagar i åldern 55-59 år och till 59,5 dagar för åldern 60-64 år. Motsvarande nivå för de inrikes födda uppgår till 26,1 dagar, 29,1 dagar och till 40,4 dagar. Ohälsotalet för både inrikes och utrikes födda är högre för kvinnor än för män, det gäller för samtliga åldersgrupper äldre än 35 år. Skillnaden mellan könen är större för de inrikes födda än för de utrikes födda.

Antalet sjukpenningdagar i åldern 20-64 år uppgår till 9,5 dagar för de inrikes födda och 7,5 dagar för de utrikes födda. Antalet sjukpenningdagar är mer jämnt fördelat mellan olika åldersgrupper än ohälsotalet.

Ohälsotalet för personer med utländsk bakgrund uppgick 2024 till 18,9 dagar för kvinnor och till 14,3 dagar för män. För dem med svensk bakgrund var motsvarande nivåer 25,9 dagar för kvinnor och 14,1 dagar för män. Totalt var ohälsotalet något högre för dem med svensk bakgrund med 19,7 dagar jämfört med 16,5 dagar för dem med utländsk bakgrund.

Ohälsotalet sjunker successivt med stigande utbildningsnivå och är betydligt högre för dem som har förgymnasial utbildningsnivå än för dem övriga utbildningsnivåerna. 2024 uppgick ohälsotalet för dem med förgymnasial utbildning till 47,8 dagar, gymnasial utbildning 24,2 dagar, kort eftergymnasial utbildning 11,7 dagar och lång eftergymnasial utbildning 9,0 dagar. För samtliga utbildningsnivåer är ohälsotalet betydligt högre för kvinnor än för män.

Ohälsotalet för kvinnor i åldern 20-64 år med hemmaboende barn i åldern 0-5 år uppgick 2024 till 9,8 dagar, vilket kan jämföras med 4,7 dagar för män med barn i samma ålder. För kvinnor med hemmaboende barn i åldern 0-17 år uppgick ohälsotalet till 15,6 dagar och för män med barn i samma ålder till 7,0 dagar. 

Ohälsotalet för ensamstående i åldern 20-64 år är högre än för sammanboende. Det gäller både för män och kvinnor. Förutom i de yngsta åldersgrupperna yngre än 25 år är ohälsotalet högre för de ensamstående än för de sammanboende, och med stigande ålder ökar dessutom skillnaden mellan de båda grupperna. För dem som var i åldern 60-64 år uppgick ohälsotalet till 70,2 dagar för de ensamstående och till 32,1 dagar för de sammanboende 2024. Totalt uppgick ohälsotalet 2024 till 28,9 dagar för de ensamstående i åldern 20-64 år och till 13,9 dagar för de sammanboende i åldern 20-64 år. För personer som tillhör det som betecknas som övriga hushåll uppgick ohälsotalet 2023 till 14,8 dagar. 

Ohälsotalet 2024 uppgick till 23,2 dagar för dem i åldern 20-64 år som bodde i hyresrätt. För dem som bodde i bostadsrätt uppgick ohälsotalet till 15,0 dagar samt till 14,4 dagar för dem som bodde i äganderätt (småhus).

För män boende i äganderätt minskar ohälsotalet från 25-29 års ålder för att sedan stabilseras och först i åldern 45-49 år börja öka mera tydligt. För åldersgrupperna yngre än 30 år är ohälsotalet för dem som bor i äganderätt på ungefär samma nivå för både män och kvinnor.  Skillnaden mellan könen är i åldersgrupperna äldre än 30 år något mindre för dem som bor i hyresrätt än i övriga upplåtelseformer.