Ohälsa

Ohälsotalet är genomgående högre för kvinnor än för män. Hur högt det är påverkas dessutom i stor utsträckning av åldersstrukturen för dem som bor i ett område, då ohälsotalet för båda könen ökar med stigande ålder. 2018 uppgick ohälsotalet för personer i åldern 20-64 år till 24,7 dagar för kvinnor och 14,7 dagar för män. I Linköpings kommun sjönk ohälsotalet både för män och kvinnor mellan 2017 och 2018.

Ohälsotalet har successivt minskat i Linköping. För personer i åldern 20-64 år uppgick det totalt till 19,5 dagar 2018, vilket kan jämföras med att det uppgick till 27,0 dagar tio år tidigare. Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män och skillnaden mellan könen uppgick till 10,0 dagar 2018, dvs. det uppgick till 24,7 dagar för kvinnor och till 14,7 dagar för män. Under de senaste tio åren har skillnaden mellan kvinnor och män minskat något.

 

Ohälsotalet är något lägre för utrikes födda än för inrikes födda. 2018 uppgick ohälsotalet för åldern 20-64 år till 18,4 dagar för utrikes födda och till 19,8 dagar för inrikes födda. Det är i åldersgrupperna yngre än 50 år som ohälsotalet är lägre för de utrikes födda än för de inrikes födda. Efter 50 års ålder ökar ohälsotalet snabbare för de utrikes födda än för de inrikes födda. Ohälsotalet för de utrikes födda uppgår till 35,1 dagar för dem i åldern 50-54 år, till 49,9 dagar i åldern 55-59 år och till 70,1 dagar för åldern 60-64 år. Motsvarande nivå för de inrikes födda uppgår till 26,5 dagar, 34,9 dagar och till 46,7 dagar. Ohälsotalet för både inrikes och utrikes födda är högre för kvinnor än för män, det gäller för samtliga åldersgrupper äldre än 35 år. Skillnaden mellan könen är större för de inrikes födda än för de utrikes födda.

Antalet sjukpenningdagar i åldern 20-64 år uppgår till 7,9 dagar för de inrikes födda och 6,2 dagar för de utrikes födda. Antalet sjukpenningdagar är mer jämnt fördelat mellan olika åldersgrupper än ohälsotalet.

 

Ohälsotalet för personer med utländsk bakgrund uppgick 2018 till 20,5 dagar för kvinnor och till 15,7 dagar för män. För dem med svensk bakgrund var motsvarande nivåer 26,1 dagar för kvinnor och 14,4 dagar för män. Totalt var ohälsotalet något högre för dem med svensk bakgrund med 20,0 dagar jämfört med 18,0 dagar för dem med utländsk bakgrund.

 

Ohälsotalet sjunker successivt med stigande utbildningsnivå och är betydligt högre för dem som har förgymnasial utbildningsnivå än för dem övriga utbildningsnivåerna. 2018 uppgick ohälsotalet för dem med förgymnasial utbildning till 50,4 dagar, gymnasial utbildning 24,6 dagar, kort eftergymnasial utbildning 11,4 dagar och lång eftergymnasial utbildning 8,5 dagar. För samtliga utbildningsnivåer är ohälsotalet högre för kvinnor än för män.

 

Ohälsotalet för kvinnor i åldern 20-64 år med hemmaboende barn i åldern 0-5 år uppgick 2018 till 10,7 dagar, vilket kan jämföras med 4,5 dagar för män med barn i samma ålder. För kvinnor med hemmaboende barn i åldern 0-17 år uppgick ohälsotalet till 15,8 dagar och för män med barn i samma ålder till 7,1 dagar. För dem i åldern 20-24 utan hemmaboende barn var ohälsotalet högre för män än för kvinnor.

 

Ohälsotalet för ensamstående i åldern 20-64 år är högre än för sammanboende. Det gäller både för män och kvinnor. Förutom i de yngsta åldersgrupperna yngre än 25 år är ohälsotalet högre för de ensamstående än för de sammanboende, och med stigande ålder ökar dessutom skillnaden mellan de båda grupperna. För dem som var i åldern 60-64 år uppgick ohälsotalet till 84,2 dagar för de ensamstående och till 35,2 dagar för de sammanboende 2018. Totalt uppgick ohälsotalet 2018 till 30,8 dagar för de ensamstånde i åldern 20-64 år och till 14,9 dagar för de sammanboende i åldern 20-64 år. För personer som tillhör det som betecknas som övriga hushåll uppgick ohälsotalet 2018 till 14,6 dagar. 

 

Ohälsotalet 2018 uppgick till 23,5 dagar för dem i åldern 20-64 år som bodde i hyresrätt. För dem som bodde i bostadsrätt uppgick ohälsotalet till 16,1 dagar samt till 15,3 dagar för dem som bodde i äganderätt (småhus).

För män boende i äganderätt minskar ohälsotalet successivt från 20-24 år till 40-44 år för att först därefter öka. Det innebär att i åldern 20-24 år är ohälsotalet för dem som bor i äganderätt högre för män än för kvinnor. För åldersgrupperna äldre än 25 år är däremot ohälsotalet högre för kvinnor än för män. Även för dem som bor i bostadsrätt avviker åldern 20-24 år med att ohälsotalet är högre för män än för kvinnor. För dem som bor i hyresrätt är nivån ungefär lika hög för båda könen i åldern 20-24 år, för dem olika åldersklasserna 25 år eller äldre är sedan ohälsotalet högre för kvinnor än för män. Skillnaden mellan kön är dock något mindre för dem som bor i hyresrätt än i övriga upplåtelseformer.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 12 december 2019