Snabbnavigation

Hoppa till huvudinnehåll

Ohälsa

Ohälsotalet är genomgående högre för kvinnor än för män. Hur högt det är påverkas dessutom i stor utsträckning av åldersstrukturen för dem som bor i ett område, då ohälsotalet för båda könen ökar med stigande ålder. 2019 uppgick ohälsotalet för personer i åldern 20-64 år till 23,6 dagar för kvinnor och 14,0 dagar för män. I Linköpings kommun sjönk ohälsotalet både för män och kvinnor mellan 2018 och 2019.

Ohälsotalet har successivt minskat i Linköping. För personer i åldern 20-64 år uppgick det totalt till 18,6 dagar 2019, vilket kan jämföras med att det uppgick till 25,5 dagar tio år tidigare. Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män och skillnaden mellan könen uppgick till 9,6 dagar 2019, dvs. det uppgick till 23,6 dagar för kvinnor och till 14,0 dagar för män. Under de senaste tio åren har skillnaden mellan kvinnor och män minskat något.

 

Ohälsotalet är något lägre för utrikes födda än för inrikes födda. 2019 uppgick ohälsotalet för åldern 20-64 år till 16,8 dagar för utrikes födda och till 19,1 dagar för inrikes födda. Det är i åldersgrupperna yngre än 50 år som ohälsotalet är lägre för de utrikes födda än för de inrikes födda. Efter 50 års ålder ökar ohälsotalet snabbare för de utrikes födda än för de inrikes födda. Ohälsotalet för de utrikes födda uppgår till 31,5 dagar för dem i åldern 50-54 år, till 46,0 dagar i åldern 55-59 år och till 66,7 dagar för åldern 60-64 år. Motsvarande nivå för de inrikes födda uppgår till 25,4 dagar, 33,7 dagar och till 43,4 dagar. Ohälsotalet för både inrikes och utrikes födda är högre för kvinnor än för män, det gäller för samtliga åldersgrupper äldre än 35 år. Skillnaden mellan könen är större för de inrikes födda än för de utrikes födda.

Antalet sjukpenningdagar i åldern 20-64 år uppgår till 8,0 dagar för de inrikes födda och 6,0 dagar för de utrikes födda. Antalet sjukpenningdagar är mer jämnt fördelat mellan olika åldersgrupper än ohälsotalet.

 

Ohälsotalet för personer med utländsk bakgrund uppgick 2019 till 19,4 dagar för kvinnor och till 14,2 dagar för män. För dem med svensk bakgrund var motsvarande nivåer 25,1 dagar för kvinnor och 13,9 dagar för män. Totalt var ohälsotalet något högre för dem med svensk bakgrund med 19,2 dagar jämfört med 16,7 dagar för dem med utländsk bakgrund.

 

Ohälsotalet sjunker successivt med stigande utbildningsnivå och är betydligt högre för dem som har förgymnasial utbildningsnivå än för dem övriga utbildningsnivåerna. 2019 uppgick ohälsotalet för dem med förgymnasial utbildning till 45,8 dagar, gymnasial utbildning 23,4 dagar, kort eftergymnasial utbildning 11,0 dagar och lång eftergymnasial utbildning 8,7 dagar. För samtliga utbildningsnivåer är ohälsotalet betydligt högre för kvinnor än för män.

 

Ohälsotalet för kvinnor i åldern 20-64 år med hemmaboende barn i åldern 0-5 år uppgick 2019 till 9,9 dagar, vilket kan jämföras med 5,1 dagar för män med barn i samma ålder. För kvinnor med hemmaboende barn i åldern 0-17 år uppgick ohälsotalet till 14,9 dagar och för män med barn i samma ålder till 7,1 dagar. För dem i åldern 20-24 utan hemmaboende barn var ohälsotalet högre för män än för kvinnor.

 

Ohälsotalet för ensamstående i åldern 20-64 år är högre än för sammanboende. Det gäller både för män och kvinnor. Förutom i de yngsta åldersgrupperna yngre än 25 år är ohälsotalet högre för de ensamstående än för de sammanboende, och med stigande ålder ökar dessutom skillnaden mellan de båda grupperna. För dem som var i åldern 60-64 år uppgick ohälsotalet till 79,0 dagar för de ensamstående och till 32,8 dagar för de sammanboende 2019. Totalt uppgick ohälsotalet 2019 till 29,4 dagar för de ensamstånde i åldern 20-64 år och till 14,1 dagar för de sammanboende i åldern 20-64 år. För personer som tillhör det som betecknas som övriga hushåll uppgick ohälsotalet 2019 till 13,7 dagar. 

 

Ohälsotalet 2019 uppgick till 22,6 dagar för dem i åldern 20-64 år som bodde i hyresrätt. För dem som bodde i bostadsrätt uppgick ohälsotalet till 15,5 dagar samt till 14,3 dagar för dem som bodde i äganderätt (småhus).

För män boende i äganderätt minskar ohälsotalet successivt från 20-24 år till 40-44 år för att först därefter öka. Det innebär att i åldern 20-24 år är ohälsotalet för dem som bor i äganderätt högre för män än för kvinnor. För åldersgrupperna äldre än 25 år är däremot ohälsotalet högre för kvinnor än för män. Även för dem som bor i bostadsrätt avviker åldern 20-24 år med att ohälsotalet är högre för män än för kvinnor. För dem som bor i hyresrätt är nivån något högre för män än för kvinnor i åldersgrupperna 16-19 år och  20-24 år. För de olika åldersklasserna 25 år eller äldre är sedan ohälsotalet högre för kvinnor än för män. Skillnaden mellan kön är dock något mindre för dem som bor i hyresrätt än i övriga upplåtelseformer.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 8 juni 2020