Snabbnavigation

Hoppa till huvudinnehåll

10 års förändring

Under de tio år senaste åren har det hänt mycket i Linköping. Befolkningens sammansättning har till exempel i flera avseende förändrats på ett sätt som det var svårt att förutse för tio år sedan. På två sidor visas här tio diagram, varav nio med befolkningen uppdelad i femårsklasser utifrån olika perspektiv. På det sättet går det att få en snabb visuell överblick hur Linköping har förändrats under de tio senaste åren respektive vad som fortfarande påminner väldigt mycket om läget för tio år sedan.

Folkmängden i Linköpings kommun har ökat med 18 361 personer under de senaste tio åren. Antalet kvinnor har ökat med 8 408 och antalet män med 9 953 personer under perioden. Endast i tre åldersgrupper var det färre personer 2019 än 2009, och det var i första hand i åldergrupperna 15-19 år och 60-64 år, samt dessutom i åldersgruppen 85-89 år. I de två förstnämnda åldersgrupperna minskade både antalet män och kvinnor under tioårsperioden. I åldersgruppen 85-89 år minskade antalet kvinnor medan antalet män ökade mellan 2009 och 2019. De åldersgrupper som ökat väldigt mycket under de senaste tio åren är 25-29 år, 30-34 år, 5-9 år och 70-74 år.

De stadsdelar som ökat sin befolkning mest under de senaste tio åren är Vasastaden, Garnisonen och Skäggetorp. Därefter följer Västra Valla och Hjulsbro.

Antalet personer bosatta i Linköpings kommun som är födda i länder belägna i övriga världen utom Europa har ökat för samtliga åldersgrupper under det senaste decenniet. I första hand är det i åldersgrupperna 30-34 år, 35-39 år, 40-44 år samt 15-19 år som antalet personer födda utom Europa har ökat mycket under perioden. Personer födda i Europa utom Sverige har ökat i nästan alla åldersgrupper, det är bara i åldersgruppen 15-19 år som ingen ökning har skett. Främst är det åldersgrupperna mellan 25 och 44 år som har ökat, med en topp för dem i åldern 30-34 år. För dem som är födda i Sverige har ökningen i första hand skett i de åldersgrupper som hela befolkningen ökat.

Antalet personer med utländsk bakgrund har ökat för samtliga åldersgrupper mellan 2009 och 2019. I samtliga åldersgrupper yngre än 60 år har ökningen varit på minst 700 personer och i åldersgrupperna 5-9 år, 20-24 samt mellan 30 och 44 år har ökningen genomgående varit större än 1 000 personer, med en topp på 1 503 personer för åldersgruppen 30-34 år. För dem med svensk bakgrund har utvecklingen varit mera varierad, men åldersgruppen 25-29 år ökade med mer än 2 000 personer mellan 2009 och 2019.
Totalt ökade antalet personer med utländsk bakgrund med 13 746 personer mellan 2009 och 2019 och antalet personer med svensk bakgrund med 4 615 personer under samma period.

 

Antalet personer som flyttade till Linköping 2019 var i första hand i åldern 20-24 år och det gällde framförallt flyttningen till Linköping från andra kommuner i Sverige. Även 2009 dominerade åldersgruppen 20-24 år inflyttningen till kommunen. Dem som flyttade till Linköping direkt från andra länder 2019 var i stället i första hand i åldern 25-29 år. Överlag var inflyttningen mer utspridd på olika åldersklasser för utrikes än för inrikes inflyttning. För flera åldersgrupper flyttade färre personer till Linköping från andra länder 2019 än vad det gjordes 2009, det gäller främst i stora åldersgrupper som 20-24 år, 25-29 år och 5-9 år. Totalt minskade den utrikes inflyttningen med 196 personer mellan 2009 och 2019. Inrikes flyttade färre i åldern 15-19 år till Linköping 2019 än 2009.

Utflyttningen hade 2019 en topp i åldern 25-29 år. Tio år tidigare var det i stället åldersgruppen 20-24 år som hade flest utflyttade personer. Den totala utflyttningen var lägre 2019 än 2009 i åldersgrupperna 20-24 år och 15-19 år. Det gäller även den inrikes utflyttningen. Utflyttningen till andra länder var betydligt mer omfattande 2019 än tio år tidigare i åldersgrupperna mellan 25 och 44 år. Däremot flyttade betydligt färre ut till andra länder 2019 än 2009 i åldersgruppen 20-24 år, även för åldersgruppen 15-19 år visades en något minskad utrikes utflyttning.

Antalet personer med lång eftergymnasial utbildning (tre år eller mera) har ökat för alla åldersgrupper från 20 år och uppåt. Störst har ökningen varit för åldersgrupperna 40-44 år, 45-49 år och 35-39 år. Mönstret är snarlikt både för män och kvinnor. För dem utrikes födda var det i första hand i åldersgrupperna 30-34 år och 35-39 år som antalet personer med lång eftergymnasial utbildning ökade.

Antalet personer med kort eftergymnasial utbildning (kortare än tre år) ökade i första hand för åldersgruppen 25-29 år mellan 2009 och 2019, även i den yngre åldersgruppen 20-24 år ökade antalet personer en hel del. I åldersgrupperna 40-44 år och 35-39 år minskade antalet personer med kort eftergymnasial utbildning.

De åldersgrupper där antalet personer med gymnasial utbildning har ökat är i första hand 70-74 år, 25-29 år och 55-59 år. För den utrikes födda befolkningen har antalet personer med gymnasieutbildning ökat mycket för alla åldersgrupper. I åldern 45-49 gäller det speciellt antalet utrikes födda kvinnor med gymnasieutbildning.

Antalet personer med förgymnasial utbildning har minskat för de flesta åldersgrupper och speciellt i åldrarna mellan 45 och 74 år. Då antalet utrikes födda personer med förgymnasial utbildning ökat i alla åldersgrupper har det fått till effekt att för hela befolkningen har antalet personer med förgymnasial utbildning ökat något i åldrarna mellan 20 och 44 år, och då speciellt i åldersgrupperna mellan 25 och 39 år.

Notera att för åldersgrupperna från 75 år och uppåt är samtliga personer insorterade under uppgift saknas 2009.

Senast uppdaterad den 13 augusti 2020