Utbildningsnivå

I åldersgrupperna mellan 25 och 44 år dominerar lång eftergymnasial utbildning mycket tydligt. Även i åldern 45-54 år är lång eftergymnasial utbildning mest förekommande, men skillnaden jämfört med gymnasial utbildning kortare än två år är inte lika stor där. För dem som är 55 år och äldre är gymnasial utbildning om högst två år den mest förekommande utbildningsnivån.

1990 dominerade fortfarande gymnasial utbildningsnivå om högst två år för åldersgrupperna mellan 20 och 44 år och förgymnasial utbildningsnivå var den mest förekommande för åldersgrupperna 45 år eller äldre.

I åldersgruppen 20-64 år har 36,3 procent av dem som är födda i Sverige gymnasial utbildningsnivå, vilket kan jämföras med att 28,3 procent av dem som är födda utomlands har detsamma. 37,2 procent av dem inrikes födda och 30,1 procent av dem utrikes födda har lång eftergymnasial utbildning. För utrikes födda i åldern 20-64 år har det sedan 2010 funnits en högre andel som har lång eftergymnasial utbildningsnivå än gymnasial utbildningsnivå medan motsvarande omsvängning för de inrikes födda ägde rum 2022. Väsentligt högre andel av dem utrikes födda har förgymnasial utbildningsnivå än dem inrikes födda.

I åldersgrupperna mellan 25 och 49 år är lång eftergymnasial tydligt den mest förekommande utbildningsnivån. Det gäller både för män och ännu tydligare för kvinnor. För dem som är födda i Sverige är andelen med förgymnasial utbildningsnivå lägre än tio procent för samtliga åldersgrupper mellan 20 och 59 år. För dem utrikes födda uppgår andelen med förgymnasial utbildning genomgående till ungefär 20 procent för de nämnda åldersgrupperna.

För dem som är äldre än 75 år saknas uppgift om utbildningsnivå före 2015.