Hoppa till huvudinnehåll

Summerad arbetsinkomst

Den summerade arbetsinkomsten visar hur stor inkomst som samtliga förvärvsarbetande tillsammans tjänar in på sitt arbete. Här visas hur stor den summerade arbetsinkomsten är i kommunens olika delområden. De stadsdelar som har högst summerad arbetsinkomst för dem som har sin arbetsplats i stadsdelen är Innerstaden, Tannefors, Tornby, Mjärdevi och Ekkällan.


Innerstaden tillhör de stadsdelar i Linköping där de som arbetar i stadsdelen summerat har större arbetsinkomst än dem som bor i stadsdelen. Det gäller både för män och kvinnor. I första hand är det kvinnor som summerat bidrar till detta. Summerat är det ett underskott på drygt 2 500 miljoner kronor för kvinnor och knappt 1 700 miljoner kronor för män. I första hand är det i andra stadsdelar i Linköping som dessa personer är bosatta. Men även i förhållande till andra kommuner i Östergötlands län uppstår ett betydande underskott för Innerstaden. Även i förhållande till kommuner i andra län uppstår ett negativt netto, dock är det ganska litet.

Bland stadsdelar och tätorter med betydande överskott internt inom Linköpings kommun, dvs. områden där dem som bor i området har högre summerad arbetsinkomst än dem som har sin arbetsplats i området, kan exempelvis Lambohov, Hjulsbro, Ljungsbro, Ekängen, Tallboda och Vidingsjö nämnas. Även Skäggetorp och Ryd har tydliga summerade överskott. Bland stadsdelar med tydliga underskott, dvs. där den intjänade summan för dem som arbetar i området är betydligt högre än för dem som bor i området, kan stadsdelar som Mjärdevi, Tornby, Ekkällan (Universitetssjukhuset) och Västra Valla (Universitetet) lyftas fram.

Innerstaden och Ekkällan sticker ut då underskottet i dessa stadsdelar främst genereras av kvinnor.


Både den offentliga och den privata sektorn bidrar till att ett underskott uppstår för Innerstaden. Underskottet i Innerstaden uppgår till ett belopp som är ungefär 880 miljoner kronor större för den privata sektorn än för den offentliga sektorn.

Tornby, Mjärdevi och Tannefors samt Kallerstad/Stångebro är exempel på stadsdelar där det största underskottet uppstår inom den privata sektorn, medan Ekkällan och Västra Valla är exempel på områden där underskottet i första hand uppkommer inom den offentliga sektorn.

I de flesta boendestadsdelar är överskottet större för summerade arbetsinkomster hämtade från den privata sektorn än från den offentliga sektorn.


Preciseras det ytterligare framgår det att det i första hand är inom den grupperade näringsgrenen tjänsteproducerande mot företag som Innerstaden har en mycket större summerad arbetsinkomst för dem som har sin arbetsplats i stadsdelen än för dem som bor inom området. Även när det gäller offentlig förvaltning, tjänsteproducerande mot konsument, utbildning samt vård och omsorg är det betydligt större belopp som tjänas in av dem som arbetar i Innerstaden än det som de boende i stadsdelen tjänar in. För verksamma inom näringsgrenarna varuproducerande och byggverksamhet är det däremot det omvända förhållandet som gäller, men beloppet för dem boende i Innerstaden är ändå förhållandevis lågt för dessa båda näringsgrenar. Att den summerade arbetsinkomsten för de flesta näringsgrenar är högre för dem som arbetar i Innerstaden än för dem som bor i stadsdelen gäller både för män och kvinnor, samt både för dem som pendlar till eller från en annan kommun respektive till eller från en annan stadsdel i kommunen.

I tjänsteproducerande mot företag ingår Informations- och kommunikationsverksamhet, finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsverksamhet, verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, uthyrning, fastighetsservice, resetjänster, andra stödtjänster samt transport och magasinering.

Höga summerade arbetsinkomster avseende samtliga näringsgrenar finns det exempelvis i Innerstaden, Tannefors, Mjärdevi och Tornby.

 

Arbetsplatser belägna i basområdena Mjärdevi och Innerstaden nordost har högst summerad arbetsinkomst avseende tjänsteproducerande mot företag. Högst summerad arbetsinkomst gällande tjänsteproducerande mot konsument har Tornby västra, Innerstaden nordväst och Innerstaden nordost. Basområdet Saab har med stor marginal högst summerad arbetsinkomst inom näringsgrenen varuproducerande verksamhet, andra basområden med förhållandevis höga värden är Tornby södra och Stångebro västra. Universitetsområdet har högst summerad arbetsinkomst inom utbildning, Universitetssjukhuset har högst summerad arbetsinkomst inom vård och omsorg, och i övrigt kan exempelvis Innerstaden nordost och Nedre Vasastaden nämnas som förhållandevis starka basområden för den sistnämnda näringsgrenen. Hagaberg, Malmen, Innerstaden nordost och Innerstaden nordväst sticker ut när det gäller offentlig förvaltning.

Totalt högst summerad arbetsinkomst har dagbefolkningen i Saab, Mjärdevi, Universitetssjukhuset, Innerstaden nordost och Innerstaden nordväst och Universitetsområdet.

Högst summerad arbetsinkomst för dem som bor i området visas för Nedre Vasastaden, T1, Innerstaden nordost, Slestad, Änggården och Innerstaden sydväst.

Förändringar i definitioner kan påverka hur uppgifterna om summerad arbetsinkomst fördelas på olika näringsgrenar. Mellan 2015 och 2016 påverkade exempelvis ett branschbyte för företaget Ericsson AB, från undergruppen Maskinindustri till Programvaruproducenter och datakonsulter, att volymen för varuproducerande minskade samtidigt som den ökade för tjänsteproducerande mot företag. Detta branschbyte syns bland annat tydligt när det gäller utvecklingen för den summerade arbetsinkomsten för de nämnda näringsgrenarna i stadsdelen Mjärdevi.

Samtliga uppgifter redovisas i löpande priser.

Senast uppdaterad den 20 oktober 2023