Klassindelad inkomstfördelning

Att klassindela inkomstspridningen skapar förutsättningar för att få en helhetsbild av hur de ekonomiska förutsättningarna varierar för hushållen i kommunen. Det går även få en uppfattning om i vilka inkomstskikt som det blir fler eller färre hushåll. Det finns olika sätt att göra en klassindelning. Både utifrån relativa och fasta mått. Klassificeringen på denna sida utgår från inkomstbasbeloppet som årligen fastställs av regeringen.

37 procent av hushållen i Linköping hade 2017 en nivå på sin disponibla inkomst som motsvarar 2-5 inkomstbasbelopp. Andelen hushåll med en inkomstnivå högre än 8 inkomstbasbelopp ökade mellan 2014 och 2016, för att därefter minska på nytt 2017. 9 procent av hushållen hade 2017 en disponibel inkomst som var högre än 14 inkomstbasbelopp.

20 procent av hushållen som bor i äganderätt (småhus) har en disponibel inkomst som är högre än 14 inkomstbelopp och en ungefär lika hög andel har en nivå mellan 11 och 14 inkomstbasbelopp. 36 procent av hushållen i bostadsrätt har 2-5 inkomstbasbelopp och 27 procent 5-8 inkomstbasbelopp. Över hälften av dem som hushåll som bor i hyresrätt har en disponibel inkomst på 2-5 inkomstbasbelopp.

Högst andel hushåll med låga disponibla inkomster finns det i de bostäder som färdigställdes mellan 1961 och 1970, tätt följt av byggnadsperioderna 1951-1960 och 1941-1950. Högst disponibla inkomster redovisas för hushåll som bor i bostäder som byggda mellan 2001-2010 respektive före 1931. Även i de bostäder som har byggts under det senaste decenniet finns det förhållandevis många hushåll med höga disponibla inkomster.

 

73 procent av hushållen 80 år eller äldre befann sig 2017 på en nivå mellan 2 och 5 inkomstbasbelopp. 17 procent av hushållen yngre än 30 år hade en disponibel inkomst som var lägre än 2 inkomstbasbelopp. Främst är det bland hushåll i åldern 50-64 år som det finns en stor andel med höga disponibla inkomster.

Inkomstbasbeloppet fastställs inför varje år av regeringen utifrån ett av Pensionsmyndigheten beräknat inkomstindextal. Avgiftstaket till högsta pensionsgrundande inkomst uppgår till ungeför åtta inkomstbasbelopp (8,07) och intjänadetaket till 7,5 inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet skall inte förväxlas med prisbasbeloppet (ofta benämnt basbeloppet). Inkomstbasbeloppet justeras varje år och 2017 motsvarade 8 inkomstbasbelopp 492 000 kronor.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 6 november 2019