Grund för bosättning

9 533 av dem som är födda utanför Norden och är bosatta i Linköping har flykting som grund för sin bosättning i Sverige. 1 493 har kommit till Sverige av arbetsmarknadsskäl och 1 190 för att studera.

För personer födda i Asien är flykting den mest förekommande grunden för bosättning.43 procent av dem i Asien födda har kommit till Sverige som flyktingar, i första hand under perioden 2015-2019. I övrigt har 14 procent kommit som flyktinganhöriga och 15 procent som övriga anhöriga. 6 procent av de i Asien födda som bor i Linköping har studerande som grund för sin bosättning. Av dem som är födda i Afrika har 42 procent kommit till Sverige som flyktingar och 33 procent som flyktinganhöriga. De som är födda i Afrika har tämligen jämnt fördelat kommit till Sverige under perioderna 2005-2009, 2010-2014 och 2015-2019. 48 procent av dem som är födda i Europa utom EU kom till Sverige som flyktingar. I första hand kom de till landet under början och mitten av 1990-talet.

För nordiska medborgare registreras inte grund för bosättning och uppgift för grund saknas ofta för EU-medborgare med uppehållsrätt. För personer invandrade före 1998 saknas oftast grund för bosättning. Notera att uppgift saknas inte redovisas i diagrammet ovan, men finns redovisad i den bakomliggande tabellen.

 

77 procent av dem som har arbetsmarknad som grund för bosättning var förvärvsarbetande 2018. Andelen var något högre för män än för kvinnor. Förutom de utomnordiskt födda personer som har studerande eller övrigt skäl som grund för bosättning är det en högre andel män än kvinnor som är förvärvsarbetande. För dem som har kommit till Sverige som flyktingar eller som anhöriga är det tydligt att ju fler år som har gått sedan de invandrade till Sverige desto högre andel är förvärvsarbetande.

 

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Hur skulle den här sidan kunna bli bättre?

Senast uppdaterad den 13 maj 2020