Inrikes flyttning
Den inrikes inflyttningen till Linköpings kommun uppgick till 8 517 personer 2023 samtidigt som 8 102 personer flyttade till andra kommuner under året. När det gäller flyttningen mellan landets kommuner uppgick flyttningsnettot 2022 för Linköpings del till minus 31 personer avseende personer födda i Sverige och till plus 51 personer för de utrikes födda. Störst positivt flyttningsnetto under 2023 hade Linköping i förhållande till Värmlands län, medan det största negativa flyttningsnettot uppstod i relation till övriga kommuner i Östergötlands län.
Under 2023 flyttade 8 517 personer till Linköpings kommun från andra kommuner i landet. 2 302 av dem flyttade från en annan kommun i Östergötlands län och 6 215 från en kommun i ett annat län. Sedan sekelskiftet har den inrikes inflyttningen till Linköpings kommun ökat med drygt 2 100 personer. Det inrikes flyttningsnettot uppgick till plus 415 personer 2023. Under de senaste 25 åren har det inrikes flyttningnettot varit positivt 19 gånger.
Det största positiva flyttningsnettot 2023 visades för Linköpings kommun i relation till Södermanlands län. Närmast därefter följde Kalmar och Norrbottens län. Linköping hade ett positivt flyttningsnetto i relation till fjorton län under 2023, vilket kan jämföras med femton län året före. Till sju län var det ett negativt flyttningsnetto, störst var det i relation till Västra Götalands län.
Västra Götalands län tillsammans med Uppsala och Skåne var de län dit Linköping hade störst negativt flyttningsnetto under 2023. I förhållande till Stockholms län är det sällsynt med ett positivt flyttningsnetto för Linköping. De fyra senaste gångerna som det har hänt är åren 1979, 1990, 2020 och 2023.
Det är tydligt att både in- och utflyttningen i relation med Stockholms län successivt ökar för Linköpings kommun.
Vid sidan om flyttningen inom Östergötlands län är det i relation till Stockholms län som Linköping har den mest omfattande flyttningen. Under 2022 var flyttningsnettot negativt på totalt 22 personer. I åldersgruppen 25-29 år visas det största negativa nettot i relation till Stockholm, samtidigt som ett positivt netto är mycket tydligt i åldern 19-24 år. I förhållande till de flesta län är flyttningen mest omfattande i åldern 19-24 år samt i någon mån åldern 25-29 år. När det gäller flyttningen inom Östergötlands län uppkom ett flyttningsunderskott på 235 personer under 2022. För åldersgruppen 19-24 år uppgick det positiva nettot till 336 personer, medan stora negativa flyttningsnetton visades för åldersgrupperna 0-5 år, 25-29 år och 30-44 år.
Under 2022 uppgick det inrikes flyttningsnettot för dem som är födda i Östergötlands län till minus 771 personer. Kommunen hade inte i relation till något län ett positivt flyttningsnetto för dem som är födda i någon av länets kommuner. Linköping har ofta positiva flyttningsnetton när det gäller flyttning i relation till respektive födelselän. I relation till Stockholm som födelselän hade exempelvis Linköping ett totalt flyttningsöverskott på 347 personer 2022, varav 412 var ett positivt netto direkt i relation till Stockholms län. När det gäller övriga födelselän i riket har Linköping däremot genomgående ett negativt flyttningsnetto gentemot Stockholms län.
Förutom i diagrammet närmast ovan visar informationen på denna sida flyttningen till och från andra län oberoende av var personerna är födda. Information om dem som är födda i respektive län finns tillgänglig via nedanstående länk.